Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•337
genom ankomsten af en tredje. Del var redan
afgjordt, atl han skulle betrakta Fiskbrunna såsom sitt
logis i denna nejd. Han emottog följaktligen med nöje
ett litet gästrum en trappa upp, hvilket här ville säga,
i vinden; och njöt der sin natthvila i ett lugn och en
själsförnöjsamhet, som han länge saknat.
Morgonen derpå, vid frukosten, återfann ban sin
värdinna dubbelt intagande och angenäm. De
rekapitulerade nu med hvarandra under lifligaste nöje den egna
tilldragelse, hvarigenom de på Tibble först kommit att
göra bekantskap.
»Jag tillstår,» sade Kobert, »att jag den der natten
under resan nyss förut hade upplefvat någonting så
underligt, atl jag nästan var spöklikt stämd, när jag
kom till Tibble. Ni bör således förlåta mijj, goda
Aurora, om jag i början af vår åkning var mera tyst och
tvär i samtalet, än artigheten fordrat.»
Jag kan icke påminna mig någon tvärhet, svarade
hon med en vänskapsfull blick på sin gäst. Men säg
mig då, gref Roberl, hvilka oerhördheter hade ni
utstått? Ni kom ju den gången ej längre ön från Stäke,
der konungen gifvit en hoflest om aftonen?
»Det är sant, all min resa var ganska kort. Från
Stäke till Tibble är ingenting. Men der 8r en backe,
straxt när man kommer upp ifrån Ryssgrafven, som
för mig blef af mycken betydelse.»
Jag vet. Jag har hört talas om den backen.
»Hvad vet ni då, bästa Aurora? Jag bekänner, att
jag aldrig trott på spöken till den grad, som sjelfva
den natten; ehuru jag också annars aldrig hört till de
otrogne.»
Det är icke värdt, att vi tala mycket derom,
svarade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
