Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•367
•
den på min vågg. Jag vill se därpå, då och då; var
säker. Den skulle ju för mig till sluts kunna utgöra
någonting sådant der ungefär, som ni tänkt att
Herman von Pahlens afbildning skulle vara för
riksgref-vinnan?»
Hvilken sällhet! Jag kan icke förtjena det, min fru!
»Får jag såga er min mening, utan att ni såras?»
Skall jag behöfva säga er, alt ni aldrig kan såra
mig?
»Vet då, Robert Thott, att jag anser er visst icke
för någon fullkomligbet, så att jag ville hafva er
afbildning för mina ögon till föresyn, eller till en hög
och helig anblick.»
Min Gud, det begriper jag.
»Men likväl . . »
Jag inser knappt ert skäl?
»Delta är ju porträttet af en djupt fallen, som vill
upprätta sig? och som börjat? och som bönfaller om
höga makters bistånd dertill? som hoppas på dem?
Har jag orätt, Augustin Thott?»
Oh . . måtte ni tala fullt sant!
»Jag tror det,» svarade hon; »från detta ögonblick
tror jag det ännu mer än nånsin. Och vet, att en
sådan anblick är vård att se: det är den jag vill betänka,
när jag har ert anlete för mina ögon. Kanske förstår
ni mig nu?»
Men ni, min fru: ni behöfver ej betänka sådant.
»Vet ni det så noga, grefve Robert?»
Ack . . min Gud, jag var på vägen att yttra en
hädelse!
»Hvad tänkte ni säga?»
Jag var på väg att säga: Gud gifve, att ni vore
min like!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
