Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•377
gar aftons, med tillsägelse, att jag icke dl kunde
komma hem?»
Ja, min grefvinna . .
»Vet Susanne, att jag har icke alls varit på
Arnö.»
Gud?
»Du kan väl gissa?»
Ah . . skall jag tro . .
»Jag lät fru Parmenter på dessa dagar åka öfver
till Arnö och göra sin lilla ödmjuka påhelsning eller
uppvaktning hos öfverstens, jemte framförande af allt
det der jag ville säga mina vänner. I stället reste
jag sjelf helt och hållet inkognito, eller, om du hellre
vill, under fru Parmenters namn, hvars röle jag vid
dylika tillfällen brukar, som hastigast till Ekhammar;
och återvände derifrån i går natt. Jag hemkom tidigt
i går förmiddags till Fiskbrunna. Men jag dröjde der
öfver hela gårdagen, för att fullkomligt ordna bela
saken med lilla Hedvig Amalias öfversändande.»
Hvilken djerfhet, min grefvinna!
»Det gick lika väl som vanligt.»
Det är att vara sjuk!
»Du vet, att jag är frisk . . ganska frisk . .
nemligen på mitt vis. Deremot ser jag rätt gerna, att
ryktet om min trånsjuka sprider sig. Jag reser då
säkrare, och ingen anar något.»
Och ingen anade något nu?
Ingen. Den ende, som på vägen igenkänt mig, var
den trogne gästgifvaren. Men honom bar jag. Han
är pålitlig som guld. Och min kusk och hoflakej här,
de tro mig hafva stannat på Fiskbrunna under hela
tiden, medan fru Parmenter i min vagn fått aflägga
visiten på Arnö.»
Herr. pd Ekola. ’O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
