Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessa fosterländska tänkesätt lerana dock tröstande
bevis på, att i landet ännu finnas redliga hjertan, män
af pålitlighet, som kanske en dag kunna blifva nyttiga.
Måtte man snart föra oss bort härifrån! Ledsnaden,
en frukt af dagarnes enformighet, beröfvar sinnet dess
hela kraft. Ingen regelbunden sysselsättning; hela
eftermiddagen af hvarje dag går förlorad; ingen bok. Man
kunde anse sig död och begrafven. (Otium sine litteris
mors e6t et vi vi hominis sepultura, sflger Seneca, fastän
i annan mening). Och likväl kan äfven denna pröfning
någon gång bli ganska nyttig.
Juni den /. Krigsrätt hos major Eek. Nya
berättelser, att Sveaborg gått öfver. Hört berättelsen om
Alftan från Lohteå, som med mycken heder
magi-strerat i sitt 18:de år. Då anekdoten om den
stumma lorden för några år sedan infördes i Abo tidning»
läste man der äfven den anmärkning: att den nyck, som
lorden haft, att ailägga bruket af sin talförmåga, också i
Finland icke varit utan exempel. Se här ett 136): Nämn-
rym me för sagde arresterade ooh ej kunna taga någon
befattning med dem, hvarföre dessa, hvilka redan dragit försorg om
proviant åt sig under resan, fingo återvända. Till dem hörde
sedermera kommerserådet Herm. Höckert och hans son mag.
Job, H., samma år utnämnd till kollega i Uleåborg, dit han till
höstterminen ankom öfver Stockholm. Denne, sist
kontralfts-prost i Pedersöre, är häruti utg. sagesman.
136) Ehuru denna episod ännu mindre än mången annan
hör till teckningen af kriget eller just d& förhandenvarande tid,
så införes den dock framom några enskildheter af ännu
enskildare intresse delä för kontinuitetens skuld, dels för sin egen*
domlighet, dels såsom bidrag till ortens och en slägts historia,
hvilken mer än mången annan genom sitt ursprung tilldragit
sig uppmärsamhet. Besynnerligt är likväl, att den
ifrågavarande Alftan icke nämnes hvarken i Strandbergs »Åbo stifts
herdaminue, eller i »Sursillska genealogien», ehuru både hans
broder och flera slägtingar äro nämnde, samt berättelsen, såsom »
nedan synes, bestyrkes af flera personer. Förf. som äfven i
sed-nare tider lefde i sådana förhållauden, att han väl kunnat
kontrollera uppgiften, har ej heller bestridt densamma i sednare
band-lagd version af dagboken. Utg. har ej för tillfället haft tillgång
till äldre promotkmsprogrammer för Sveriges dåvarande univer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
