Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Barndomen. Skoltiden. Börjande författarskap. Giftermål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafsbad och öfver hufvud lif ute i naturen var ett
oafvisligt behof.
Redan vid sex års ålder »diktade» hon sina
första »noveller», hvilka nästan alla slutade
tragiskt.[1] Hon hade då börjat läsa och nedskref de
[1] Här meddelas några af dessa sexåringens »Anne Charlotte
Lefflers samlade arbeten»:
Den tokiga prinsessan.
Det var en gång en prinsessa, som var så skön att det fanns
ingen på hela jorden vackrare än hon. Därföre hade hon äfven
så många älskare, så att hon icke fick vara i fred en enda
timme. En gång då hon satt och skref började det hastigt att
ringa så förskräckligt, att hon trodde att ringklockan skulle
gå sönder. Då rusade hon själf till dörren och öppnade den.
Då var det ingen annan än hennes systerson, grefve N. N.,
hvilken ville hafva henne till sin hustru. »Är du tokig!» blef
svaret. »Jag har redan en annan friare, som jag älskar mycket
mer än dig. Adjö med dig!» Grefven, som förargades öfver
hennes oartighet, klöf hennes hufvud med sin sabel. Men i
detsamma kom ett troll och sade åt grefven: »Ångrar du dig?»
»Ja af allt mitt hjärta*, sade grefven. »För allt i världen trolla
henne lefvande igen.» »Lefvande kan hon väl få blifva, men
aldrig mer vid sina sinnen.» Detta svar måste grefven nöja
sig med, men han fick ett ännu hårdare straff, att prinsessan
aldrig kunde se honom utan att slå honom af alla krafter. En
dag kom han upp till henne i slottet och tänkte förlika sig
med henne, men då slog hon ihjäl honom. »Nu är det slut
med ditt lif», ropade hon. Men snart satt hon i dårhuset, där
hon blef bunden med starka rep.
De fantastiska sagorna äro emellertid fåtalet och den framtida
realistiska diktarinnan röjer redan vid 6 år sitt kynne, i
de ofta upprepade orden: att hon slutar emedan hon »icke vet
mera» eller »icke var med längre».
En annan kärlekssaga, Den hemliga förmälningen, är mindre
sorglig, ty ehuru den rika prestdottern, mamsell Hedda, af sin
far nekas att gifta sig med den fromme Adolf, emedan denne
endast är torparson, »gifta de sig dock i hemlighet och lefva
bra än i dag.» En annan »verklighetsdikt», troligen hämtad
ur brödernas erfarenhet, är:
Den stränge skolläraren.
En gång kom en herre till en mycket sträng skollärare i
skolan. Herrn hade med sig en 8-årig gosse, som skulle gå i
den skolan. Första gången han skulle läsa upp sin läxa sade
skolläraren, att han icke kunde därför att han sade å i stället
för och. Så var jag inte med längre.
En af de mäst tragiska sagorna är den om
Den fattiga enkan.
En stuga brann upp för en fattig enka. Hennes enda barn
brann upp. Hennes sorg var undergifven. Hon dog slutligen
af pesten. Jag har icke vidare att berätta om denna saga,
därför slutas den.
Vid tolf år skref A. Ch. Leffler Konsulns familj, där
ledigheten i framställning och den gryende förmågan af karaktäristik
äro anmärkningsvärda. Typerna återfinnas sedan i viss mån i
statsrådets familj i En bal i societeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:07:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/achleffler/0015.html
