Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Dramatiskt författarskap. Estetiska åsikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är mindre underligt om hon saknar lust för andra
studier än de som direkt och omedelbart nära
fantasien, isynnerhet då hon är en så utpräglad
fantasimänniska som jag. För det andra, och nu
kommer jag till själfva hufvudskälet hvarför jag på
det hela studerat så litet, var och är min tid så
olycksaligt splittrad. Du kan invända att detta
beror på mig själf och att jag, då jag ännu var flicka,
kunnat indela min tid lika väl som en yngling
alltid gör det. Men här är det traditionens
underbara makt, som lagt hinder i vägen. En yngling
tänker sig aldrig möjligheten af att han skulle
kunna gå och göra ingenting, emedan han från
barndomen får lära sig att han måste ägna sig åt
något bestämdt kall i lifvet och att han måste
använda sin ungdom för att bereda sig till detta kall.
En flicka åter igen får aldrig höra talas om att
hon har någon annan uppgift än att kläda sig väl
och vara behaglig (samt möjligen sy och spela litet
och »taga fram» i skafferiet) för att kunna få sig
en man. Om hon också ej direkt får höra detta
i hemmet och ej heller medvetet gör det till sitt
lifs uppgift, så ligger det dock så att säga i luften,
och hela det sätt på hvilket hennes lif inrättas
från hennes sextonde år, bidrager att beröfva henne
all lust för något egentligt arbete. Hennes lif blir
ett slags mellantillstånd, ett slags väntningstillstånd
utan mål, utan några bestämda, bjudande plikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
