Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Diktartemperament. Problemlitteratur. Verklighetsskildring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne förhatliga etiketteringen såsom hon (i
Efterskrift till Kvinlighet och Erotik II) anmärker, på samma
gång hon där förklarar sig ingalunda ha velat
förneka, hvad hon en gång funnit värdt sin sträfvan.
Det fanns ej mer än en enda synpunkt, som
författarinnan — hvilken nästan alltid var orimligt
godtrogen med afseende å människors ärlighet, goda
vilja och intelligens — hade trott att man skulle
kunna se det lilla skämtet från: som en vink till
det alltför tvärsäkra, ungdomliga principrytteriet,
att det under lifvets gång kan komma att göra en
och annan opåräknad kullerbytta. Men publikens
missförstånd var dock denna gång mer än vanligt
ursäktligt, ty det fanns i nämnda komedi allt för
mycket allvar för skämtet, allt för mycket skämt
för allvaret. Där visade sig dessutom den förut
påpekade oförmågan att beräkna och nå just den
dramatiska verkan, författarinnan åsyftat.
A. Ch. Lefflers fasta tro — som ingen
motgång kunde rubba — att framför allt vara
dramatisk diktare, är redan framhållen. I ett annat
fall åter insåg hon fullkomligt sin begränsning,
nämligen med afseende å det lyriska. De båda
strofer egen poesi, som finnas i hennes
novellsamlingar Ur lifvet (i Aurore Bunge och Sommarsagan),
äro skrifna af hennes bror Frits, och först på allra
sista åren gjorde hon några vers under en
skämtsam sångartäflan med Sonja. Sinnet för lyrisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
