Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Sällskapslif. Vänskap med Sonja Kovalevsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som af några närvarande unga författare ihärdigt
blef missförstådt sålunda, att endast genier kunna
älska. Sedan Sonja förgäfves sökt klargöra tanken
utbrast hon, efter att herrarne gått: »Nej, det är
otroligt, hvad äfven begåfvade män äro naiva, när
det gäller kärlek! Här gå nu dessa hyggliga unga
herrar och skrifva böcker om den saken och veta
icke, att somliga människor ha geni för erotik, som
andra ha geni för musik eller mekanik, och att för
dessa erotiskt geniala blir kärleken lifssaken, för
andra människor blott episoder. Och vanligen går
det så — enligt Darwins teorier är det ju
naturligt — att den erotiska, genialiteten förälskar sig
i den erotiska stupiditeten — det är just detta,
som är ett af lifvets allra mest invecklade problem
— och dessa gossar ha inte sett det en gång! Men
är det något område, där äfven en alldeles dum
kvinna är mer klok än en kvick man, så är det
i alla frågor som röra kärleken, och när jag var
sex år och hade min första kärlek till en student,
en stor, stum kärlek, som jag bara berättade för
de båda stenlejonen i min morfars trädgård —
redan då var jag mera inslipad (slug) i den saken
än dessa unga herrar!»
A. Ch. Leffler åhörde leende den ström af
vältalighet, som ännu länge brusade, tills den
slutligen, med en i deras skämt mycket vanlig
vändning, riktades mot »den nedriga Änne Charlotte»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
