Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Sällskapslif. Vänskap med Sonja Kovalevsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och de fylliga, friska, röda läpparna öppnade för
att fullt inandas luften, de klarblå ögonen strålande
af naturglädje, utbrast hennes sällskap, med
anknytning till det nyss afbrutna samtalet:
»Du är själf — och din diktning äfven —
just en sådan här klar, litet kall vinterdag. Men
kanske kommer en tid, då Eros, som du nyss sade
dig frukta, skall smälta snön».
»Kanske», blef svaret. »Sitt öde kan ingen
förutse. Blott det vet jag, att jag fruktar kärleken
endast därför, att jag anar att, om den bryter in
i mitt lif, blir det som en allt behärskande,
kanske allt ödeläggande makt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
