Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gärna använda din kvickhet pä att beskrifva hvad du
sett här! Det gör mig ingenting nu. Ditt hån har
redan haft ett alt för stort välde öfver mig. Men
nu–
Grefvinnan.
Jag skrattar inte för att håna — utan bara
därför, att jag annars skulle börja gråta — gråta öfver
mig själf.
Elfvan.
Om inte du hade skrattat åt allting, så hade jag
kanske inte behöft gråta nu. Om inte du hade
förlöjligat alt det, som jag borde akta och älska–
Grefvinnan.
Förebrå mig inte det, mitt barn! Du kan inte
tro, hur det skrattet hämnar sig själf — hur det isar
en ända in i hjertat.
Elfvan.
Men, Saima, hvarför — —?
Grefvinnan.
Hvarför, frågar du. Hvarför jag skrattat åt ett
stilla, obemärkt lif, åt pligt och trohet och
själffor-sakelsQ? Hvarför jag skrattat åt alt detta, min gud!
därför att jag aldrig lärt att tro därpå — därför att
jag aldrig vetat hvad det ville säga — förrän i denna
stund. (Gör en af skedshälsning och går sakta ut ur
rummet.)
Elfvan (efter en paus, till
hälften för sig själf).
Pligt och trohet och själfförsakelse! ack — jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
