Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för lyckan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något förräderi, nej. Det har jag inte trott dig —
ock i synnerhet inte Paula i stånd till.
Hjalmar.
Det har inte häller, hoppas jag, varit någon sorg
för dig —
Alice.
Nej, naturligtvis. Jag har varit så glad, så glad
att se, hur alla andra älskade andra än mig —
att se blickar, höra tonfall af den ömmaste känsla
omkring mig, som alltsammans gick mig förbi. Jag
har bara väntat på, att också min lille Jakob —
(Afbry tes af framträngande gråt,)
Hjalmar.
Kära Alice — har du känt dig så ensam?
Alice.
Ensam! När jag bara lefvat för att förlora en
efter en af de få som höll af mig! Först Karl — för
honom var en yttre ställning, anseende ock
framgång mer än min kärlek. Paula — hon sa alltid, att
jag var hennes andra jag — tills hon lärde känna
dig. Då blef jag intet för henne — ock du! När
vi förlofvade oss försäkrade du mig, att du höll af
mig så mycket, som det låg i din natur att älska
någon — men när jag blef din hustru, skyndade du
naturligtvis snart att söka hos en annan den lycka,
du inte kunde finna hos mig. Det är bara lille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
