Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för lyckan. Hur det kunde varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALICE (skäl/vande af
sinnesrörelse, träder fram , ett par steg
ock säger med kväfd rost.)
Herr ordförande! (Allmän häpnad\ ma?i reser sig
frän bänkarna.) Får jag lof att säga ett ord först.
KARL (ser pä henne, deras
blickar mötas)
Fru friherrinnan Gyllenhjelm har ordet.
ALICE (häller sig fast vid en
trädstam, talar stapplande).
Jag ber om ursäkt, om jag inte vet att välja
mina ord riktigt — jag har aldrig förr talat
offänt-ligt — men då ingen annan vill uppträda till försvar
(hennes röst blir fastare) för den, som här blifvit så
orättvist angripen, känner jag, att det vore en
oförlåtlig svaghet att tiga. (Paus, Alice ser sig om ock blir
lugnare.) Arbetare! Ni, som hör till Herrhamras gamla
arbetarstam — ni känner mig — ni vet, att jag aldrig
skulle tåla, att man gjorde er en oförrätt — ni vet,
att jag inte skulle uppträda till försvar för en man,
som handskats oärligt med de nledel, ni så hårt
förvärfvat — kann ni inte tro mig, då jag säger: jag
känner ingeniör Thorell sedan flera år tillbaka, ock
jag vet, att han inte är i stånd till något sådant,
som han här blifvit beskylld för. Ni undrar, var
han fått medel från till sina eksperimenter, ock
därför anser jag mig böra upplysa er om att han fatt
dem till lån af oss — min man ock mig, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
