Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för lyckan. Hur det kunde varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl.
Nej, du vill kanske, att jag ska låta dem
förstöra apparaten just nu, när jag äntligen efter så
många svåra stunder har den färdig.
Alice.
De skulle inte uppträda på ett så hotande sätt,
om du inte hade stött dem tillbaka genom allt för
stor hårdhet.
Karl.
Ja — jag hade ju stora skäl att vara vänligt
stämd mot dem, så som de behandlat mig hela tiden.
Du tog inte deras försvar den dagen — då de
öfver-öste mig med skymford — tvärtom, då dref dig ditt
järtas impuls till att komma till mig ock säga: jag
tror på dig. Nu tycks det inte vara så helt med
det längre.
Alice.
A, Karl! Jag vet ju, att du vill dem väl
egänt-ligen. Det är bara ditt sätt —
Karl.
Jag vill dem inte alls väl. Jag vill vara i fred.
ERNST (kommer instörtande).
Jag tror du bör komma ut, Karl. De vill inte
gå — baron Hjalmars ankomst har morskat upp dem
betydligt. De tror, att de ska få medhåll af honom,
om de gör dig något ont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>