Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampen för lyckan. Hur det kunde varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar.
Det är inte stora utsikter till det — ock jag
föredrar att träda tillbaka frivilligt. — (Paula ger till ett
utrop) Det är så besvärligt att föra prosess — ock
dessutom — (kysser Alices hand) Herrhamra är ditt. När
det fins flera pretendenter till ett rike, så bör ju
alltid den segra, som har den stora kungstanken. Jag
har ingen sådan — men jag vet att respektera den,
när jag träffar den hos andra. — (Till Karl.) I det
fallet är vi lika ock kann kanske räcka varandra handen.
(De skaka hand, varefter Hjalmar drar Paula med sig
af-sides ock talar med henne)
Alice.
Det är så förunderligt alltsammans, att jag inte
kann tro på det.
Karl.
Gör det till värklighet straks. Tala till arbetarna.
Alice.
Tala till dem — när jag inte vet, vad jag ska
säga —
Karl.
Vet du inte, vad du ska säga, när du får säga
allt det, som du önskat ock drömt om i så många år.
Salongen till skolrum, biblioteket till salong —
Alice (leende).
Till läsrum, var det. Nej, jag generar mig för
att säga det. Det är så underbart, så otroligt. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
