Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
österöver i gången tid med mera tillfredsställelse än sorg
vittjade stranden efter tragediernas sista akt. Det sägs
också, att en och annan i kyrkan på midsommardagen, då
högtidspsalmen sjöngs och han kom till orden i sista versen
”Välsigna sjö och strand!”, mest tänkte på värdefull fångst
från främmande land därnere, när sommaren var förbi.
ÄÅtminstone var det en präst, som på sina håll beskylldes
för att ha tagit bort ”välsignelsen från stranden”, när han
hos vederbörande i Stockholm påyrkade åtgärder till
förebyggande eller minskning av de många förlisningarna
utanför kusten, en framställning, som efterhand resulterade i,
att Långe Jan fick bröder, som nu stå utposterade längs
kusten så nära varandra att de med förenade krafter kunna
rädda färdemännen — tyvärr dock icke alltid — undan
rövarehänderna, som från djupet sträckas mot dem,
Segerstads, Bredsättra och Högby fyrar, förutom norra uddens.
Men, som sagt, trots de fem samariternas trogna
vakthållning händer det icke sällan, att skepp förgås därute. På
kyrkogården i samma socken, där namnskylten över
portgangen vittnar om, att Yggdrasil, Stormgudens häst,
dränktes i vågorna, finns ett annat vältaligt vittnesbörd, en
monumental gemensamhetsgrav, som gömmer de ilandflutna
kvarlevorna efter 14 unga Albions söner. En vinternatt vid
årsskiftet 1919—20, medan snöstormen tjöt och sjön vräkte
grov för sydosten, förliste utanför kusten med man och allt
den armerade engelske trålaren Catspaw, som efter
världskriget varit sysselsatt med minsvepning i södra Östersjön.
Fosterlandet reste vården.
På ömse sidor om landsvägen, framförallt österöver, är
marken merendels bördig, styckvis förstklassig, särskilt i
de sydligaste socknarna. Den brunröda blåstången (Fucus),
som havet i massor vräker upp längs stranden, har nog
också sin del i de böljande täta och jämna vetefälten, som
överallt härnere tjusa ögat med sin insprängda blodröda
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
