Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i snörräta led! — Det är egentligen icke länge se’n dess.
Och dock, allt är borta redan. Vad den nya tiden rider
fort och oromantiskt!
Under julferiernas långa vinterkvällar, när alla barnen
är hemma, samlas man kring lampan i salen, under det
brasan sprakar i kakelugnen. Prostinnan läser högt
Topelius, Scott, Lagerlöf o. d. Prosten gör då och då en lov
genom rummet, stannar och lyssnar några ögonblick, ler
och vänder tillbaka till sitt skrivarbete. Men vackra visor
äro aldrig långa, och alltför snart bär det åter iväg till
lärdomsstaden, där prosten har skolhushåll, till vilket
prostinnan varje vecka måste skicka mjölk och annat som hör till
det dagliga brödet. Men hon hinner med allt och räcker
till för alla, den goda själen, själen i allt därhemma. Det
blir icke ofta hon får tid att utbyta arbetsdräkten mot
festskruden. Men ibland kommer den på, den svarta, vida
sidenklänningen med släp, vit spetsfichy och guldbrosch
och — som krona på det hela — den vita hårklädseln på
det slätstrukna, svarta håret. ”Prostinnan är
monumental!”” tyckte en vän, och det var nog flera som tyckte
sammalunda.
Våren kommer. Då får förstugudörren stå öppen och
” Ssläppa in solskenet och vårluften. Efterhand öppnas också
de andra dörrarna för samma ändamål, men icke endast
för att släppa in solljus och luft, utan alla som vilja komma
och hälsa på i det gästfria hemmet. ”Den öppna dörrens
allra finaste politik!”
Prosten och prostinnan dra alltid jämnt. Det är bara i
en enda fråga de inte kunna komma överens. Prosten vill
inte, att man skall slå av gräset i trädgården, förrän alla
gullvivorna blommat över, och prostinnan har en annan
åsikt. Men det måste bli som prosten vill. Annars är det
endast ett hjärta och en själ.
Oförgätliga för barnet äro andaktsstunderna i hemmet,
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
