Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öland. Emellertid händer det icke sällan, att ön beskärs
av skenbart tidig vår. Ett och annat förvetet fågelsträck
avtecknar sig mot himlen och Floras lättväckta förstlingar
slå upp sina ögon i lunderna. Jag har sett Tibasten blomma
i slutet av februari och blåsipporna likaledes tusentals i
början av mars. Deras tid är emellertid vid det laget icke
kommen och de få nog sota för äventyret. Bäst att vänta
ännu en månad, då deras stund är inne. Det har också
hänt, att inga kännbara köldgrader inträffat förrän vid
årsskiftet. Olänningar, som vänt åter från förskingringen
för att fira jul hemma, ha kunnat plocka fullt utslagna
Bellis i vägkanten och violer, rosor och andra perenna
växter hemma i täppan. På själva julaftonen såg jag en gång
en hel hage alldeles översållad av blommande guldgult
Ärttörne (Ulex). Den långa hösten lockar mer än ett Floras
vårfödda barn att remontera. Sålunda kan man så sent
som i oktober få se en och annan vitsippa blomma i lunderna
och Fältvippan (Pulsatilla pratensis) öppna sitt öländska
oxöga ute på alvaret, ehuru båda två vid den tiden givetvis
synas vara något yrvakna, bleka och olustiga. — Om man
alltså bestämmer blommornas vår på Öland normalt från
början av april, och deras höst, likaledes normalt, till någon
dag i slutet av oktober, så blir det i alla fall en avsevärt
lång vegetationstid, som mätes ut åt växtlivet på Öland.
Det är vidare konstaterat, att intet svensk landskap har
så många solskensdagar om året som denna ö. Och vilken
sol! Från uppgång till nedgång strålar den från en
mestadels molnfri himmel över en yta, där inga höga berg kasta
slagskuggor över kuperad mark och där betydligt över en
femtedel av arealen (det egentliga alvaret) är fullständigt
skoglös och knappast har mera än en enstaka liten
förkrympt enbuske eller ett vildtörne, som skymmer undan
-henne. Man tycker, att denna intensiva solbestrålning
skulle vara mera till skada än gagn för växtligheten, i
syn
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
