Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det faller mig in att här nämna namnet Kochia hirsuta,
Luddmållan, som numera kallas Bassia hirsuta. Kochia
hirsuta! Vilken klang hade icke det namnet bland
botaniserande skolepiltar under min gymnasietid! Det rentav
vattnades i munnen, när det namnet nämndes. Kochian hölls
nämligen av oss för Ölands sällsyntaste växt. Tänk bara:
hela 60 points! Den finns icke mer. Någon dag under
förra världskriget 1916, då zeppelinare patrullerade
utanför tremilsgränsen, såg jag den för sista gången på dess
klassiska växtställe i schäferiängen på Ölands södra udde,
men då i allra rikligaste mängd. Det var på hundrade året
efter dess upptäckt. 1816 samlades den nämligen här för
första gången av en svensk botaniker. Sista gången den
observerades var 1924. Sedan dess har den förgäves
efterspanats, men den kan möjligen komma tillbaka en dag, ty
Öland är nu en gång, botaniskt sett, de stora möjligheternas
land. Att Öland är så och ständigt kommer med
överraskningar, får man nästan årligen bevis på. Bara ett bland de
många. 1922 såg jag i Bayerns alpdalar den intressanta
snyltrotsarten Phelipxa (Orobanche) purpurea. Att jag
be- traktade den med öppna ögon, bör icke förvåna. En
Oro— banche hade jag aldrig sett levande, men mycket längtat
och ivrigt sökt därefter. Och nu såg jag en Orobanche i
massor och jag kände med Linné i Fontainebleau: ”jag dem
såg en gång utan at någonsin tänka få dem mera betrakta”.
Men vad hände? Två år därefter såg jag blomman på
Öland. Lektor Sterners öga hade upptäckt den där. — Nu
torde någon fråga: var?! Förlåt, jag svarar med ett ord som
i våra dagar ofta syns i tryck, där fara är å färde eller
åt"minstone kan vara det den stund man icke väntar. Här
som där kan det gälla ingenting mindre än livet, och därför
må svaret endast bliva detta: ”Någonstans på Öland”.
Ett underligt släkte emellertid, de där Snyltrötterna! De
ha sannerligen lagt sig till med allt annat än sympatiska
17 — Areskog, Öland. 257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
