Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck den äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ÄLDRE E
vink om, att han önskade Rudbeck till rektor för nästa
halfår, denne skulle därtill utses, trots att han icke, som
konstitutionerna föreskrefvo, varit professor i två år.
Och man hade sedan lika litet att invända mot
förlängningen af hans rektorat för senare halfåret 1662, ehuru
äfven detta var en nyhet för konstitutionerna.
Detta Rudbecks rektorat gör epok i universitetets
historia. Det var som om en ny vår gått in, full af
löften och lefnadslust. Det kunde ock väl behöfvas, då
universitetets månghöfdade organisation, som lätteligen,
där de lefvande krafterna felade, förde till stillastående,
börjat förete starka svaghetssymptomer. Enhvar gick
sin egen väg, känslan af samhörighet och plikten mot det
allmänna var skäligen domnad. I bjärt motsats till dessa
privata intressen stod Rudbecks kraftiga, af nya idéer
sjudande och på det helas väl riktade
rektorsverksamhet. Det var för hans måttlösa natur karakteristiskt,
att han inledde sin nya verksamhet med att för sig
uppsätta ett handlingsprogram af den omfattning, att man
väl skulle kunnat tycka, att ett helt människolif knappast
skulle räckt till för dess genomförande. Men utan tvekan
grep han verket an. Han hade så mycket lättare att
göra det, som han kände sig äga ej blott kraften, utan
äfven makten. I själfva verket var det nämligen han,
och ej kanslern, som under såväl detta som de närmast
följande åren var universitetets härskare. De la Gardie
såg med hans ögon, hörde med hans öra, och
kanslersskrifvelserna icke blott återspeglade Rudbecks ideer,
utan voro äfven stundom af honom fattade i pennan.
Hvad som till en början mest behöfdes var
utrustningen af universitetets institutioner, särskildt med nya
byggnader. Det var en lycka för Rudbeck, att
universitetets finanser vid denna tid befunno sig i ett
synnerligen godt skick, och att ymniga spannmålsår med
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
