Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck den äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 CLAES ’ ANNERSTEDT
1684, då Schätz var 1i tur att blifva rektor, söka få
honom utestängd från denna värdighet, och konsistorium
visade sig ytterst villigt att göra sin höge förman den
önskade tjänsten. Men Schätz parerade skickligt slaget
genom att anropa konungens bistånd, och så fick kanslern
själf smälta den förödmjukelsen, att Schuätz på konungens
befallning triumferande intog den plats, från hvilken
de andra så säkert hoppats se honom utstött. Och all
förhoppning att sedan få anställa en efterräkning med
den förhatlige mannen afskars, då mot rektoratets slut
Karl XI plötsligen öfverraskade alla med att den 10
december 1684 tillsätta en inkvisitionskommission med
Schätz och Arrhenius i dess spets. Dessa uppträdde nu
som riktiga storinkvisitorer för att rannsaka 1 det
utskrikna ekonomiska eländet och draga alla skyldiga, som
kunde anträffas, till ansvar. Konungens åtgärd afsåg
egentligen att få klarhet i universitetets finanser och
sätta dem på fast fot för framtiden, men saken lämpade
sig förträffligt för ledarne till åtskilliga andra ändamål,
särskildt att klämma till obehagliga motståndare, och
det var naturligen Rudbeck, på hvilken de i första
rummet siktade.
Inkvisitionen dröjde ej att göra bruk. af sin makt.
Till alla medlemmar af universitetet, som antogos hafva
uppburit något öfver staten, afgick en formlig ukas att
skyndsamt inkomma med förklaring och styrka sin rätt
till hvad de uppburit. Det var en hotande räfst, som
hölls för allas ögon, och mången tänkte nog, som
Rudbeck skref till kanslern, att den, som ej kunde göra
besked för sig, skulle nog ej slippa saxen. Men det var
egentligen honom själf, som de stränga herrarne ville
hafva i saxen. Han skulle ej blott som andra svara för
för hvad han förmentes hafva uppburit öfver sin lön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
