Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Rudbeck den äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF RUDBECK DEN ÄLDRE 62
de ej en fyrk att köpa för, och penningarna lågo som
döda eller sjuka i räntkammaren, under det att de
annars plägade i distingstiden dansa balett med andra och
springa ikring på torget, glädjande alla köpmäns hjärta
med sina kaprioler. Ur denna fångenskap, i hvilken de
suckade efter förlossning från band och bojor, kunde
konungen förlösa dem, med att blott skrifva två ord på
en liten papperslapp. Om så skedde, skulle aldrig Isak
1 tiden varit så glad, då han fick se Rebecka vid
brunnen, som professorerna skulle blifva, om räntmästaren
infunne sig 1i räntkammaren och gåfve dem tröst ur
penningbrunnen, alldeles som Rebecka en gång
vattnade Isaks kameler.
Man skulle kunna fylla hela sidor med
förtäljande af Rudbecks lustigheter eller originella idéer, men
utrymmet förbjuder det. Ett exempel kan jag dock ej
förbigå. Varmhjärtad som han var och särskildt alltid
ömmande för de stackars professorsänkornas oftast rätt
bedröfliga lott, föreslog han en gång kanslern att vid
universitetet tillämpa samma sedvana, som sedan långa
tider gjort sig gällande inom kyrkan, där den som sökte
ett pastorat oftast måste, som det hette, konservera
huset genom att gifta sig med föregångarens änka eller
oförsörjda dotter. På samma sätt borde, tyckte nu
Rudbeck, en nytillträdande ogift professor söka sig sin hustru
bland professorsänkorna eller deras döttrar. Denne hade
ju i alla fall, mente han, det ojämförligt bättre än
prästen, då han ju kunde hafva att välja mellan en 17
eller 18 stycken. Vore han ej benägen att underkasta
sig detta, borde han erlägga ett betydligt bidrag till
änkekassan. Idén måste förefalla oss som en
vidunderlig tvångsåtgärd, men den betraktades nog ej så af hans
samtida, som voro vana vid en dylik tvångsförsörjning.
Med ett stort antal af rikets stormän stod Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
