Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna tid, häpnar man öfver de massor af guld- och
silfverbroderade dräkter, finare spetsar, kläder af pärlstickadt
tyg, sammet och atlas, nederländskt kläde och pälsverk, som
sålunda samlades i en familj. Och pälsverk eller, som det
då benämndes, gråverk användes i vida större utsträckning
än nu, nämligen ej blott till ytterkläder eller till bräm å
finare dräkter, utan till tröjor, stöflar och, som förut är
nämndt, äfven till sängkläder. Linnet var visserligen ej
någon sällsynthet längre, såsom i förra seklet, då kung
Gösta förmanar sonen Magnus att väl akta de fem skjortor,
som drottningen sänder, men det betraktades ännu som en
lyx och banade sig endast småningom väg.
I silfver och smycken nedlades jämförelsevis stora
summor. Redan 1625 inrymde Gustaf Adolfs silfverkammare
på Stockholms slott 221 stora och små silfverfat, 126
tallrikar, 133 konfektskålar, 36 kredenser, 30 saltkar etc., men
af bordsknifvar endast 8 och af gafflar 13 stycken. Till
systerns förmälning beställde han silfver för att värde af
mellan 40 och 50,000 kronor [1], och den diamantring, som
Maria Eleonora erhöll vid sin förmälning, hade kostat mer
än 100,000 kronor. De presenter, som förärades sändebud
från främmande regenter, voro jämförelsevis än dyrbarare.
År 1630 fick Thomas de Roe, som å Englands vägnar
bemedlat föregående årets traktat med Polen, mottaga en
guldkedja med konungens porträtt i diamanter samt en
silfverservis, värderade till 96,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
