Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namnsdagsfesten - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Ser du... ser du..."
Hon ville säga, att hon plågats så olidligt af
gästerna, af hans och sin egen lögnaktighet, och att
det slutligen kokat öfver inom henne, men hon kunde
endast få fram:
"Ser du... ser du..."
"Seså, drick!" sade han och gaf henne vatten.
Hon tog lydigt glaset och försökte dricka, men
vattnet skvalpade öfver och vätte ner hennes
händer, bröst och knän... "Jag är bestämdt
vederstyggligt ful nu!" tänkte hon.
Peter Dmitritsch lade henne tigande ner i
sängen och bredde täcket öfver henne, hvarpå han tog
ljuset och gick.
"För Guds skull!" skrek Olga Michajlovna.
"Peter, ser du... förstår du..."
Plötsligt var det, som om något pressat ihop
hennes mage och rygg med en sådan styrka, att
gråten stannade och hon af smärta bet i kudden.
Men smärtan gick strax öfver igen, och hon började
åter snyfta.
En tjänstflicka kom in, drog täcket till rätta
och frågade ängsligt:
"Hur är det fatt, kära hennes nåd?"
"Gå härifrån!" sade Peter Dmitritsch strängt, i
det han kom fram till sängen.
"Ser du... ser du..." började Olga
Michajlovna.
"Jag ber dig, Olga, lugna dig!" sade han.
"Jag ville inte såra dig. Jag skulle inte lämnat
sängkammaren, om jag vetat, att det skulle göra
sådant intryck på dig. Jag var helt enkelt trött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
