- Project Runeberg -  Tre berättelser /
201

(1896) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min hustru - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som heter Abram, och som jämt oroar sig och går
på. ’När skall semstvon utdela lifsmedel bland
folket?’ säger han. ’Ers högvälborenhet,’ säger han,
’förbarma er, laga så att böner evinnerligen må
uppsändas för er till Gud! Hungersnöden rasar
svårliga bland folket.’ Hvad oroar du dig för?
säger jag. Du kan ju gudskelof äta dig mätt, har
kläder på kroppen och pengar i fickan, och ingen
har bedt dig göra dig besvär. Men Abram vill icke
höra på det örat, han! De nödlidande tiga, men
han kommer hvarenda dag löpande till mig och
väsnas som en besatt. Ja. Och hvarför? Han
har icke rent samvete. Han håller i hemlighet en
krog och lånar ut pengar mot ränta. Riktar sig på
de andras nöd... En sak har jag lagt märke till
under mitt lif: De som oroa och gräma sig och icke
veta, hvad de skola göra, och se allting i svart, det
är endast de fega och klenmodiga, de som ha något
på samvetet, men en god, ärlig, modig och orädd
människa ser alltid glad ut. Kära min dufva lilla,
om jag handlar rätt mot Gud och människor, så
förblir jag ju lika rättskaffens, äfven om det blir
missväxt fem år å rad eller öfversvämning, och kan
därför vara lugn. Vare sig jag föder andra eller
andra föda mig, vare sig jag begrafver andra eller
själf sänks i jorden — alltid och under alla
förhållanden förblir jag lugn och rättskaffens... Ja."

"De som icke oroa sig äro de likgiltige,"
sade jag.

"Hvad? Ja, ja..." muttrade Ivan Ivanytsch,
som icke hört mer än det sista ordet. "Det är
sant... Man måste vara likgiltig. Just det, ja...
Var endast rättskaffens mot Gud och människor och
strunta i resten."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/actreber/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free