- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Första delen. 1477-1654 /
34

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den kanske märkligaste af alla, som i Upsala föreläst under
medeltiden, var magister Petrus Astronomus, munk i Vadstena
kloster, som om hösten 1508 på ungdomens begäran och med
ärkebiskopens samtycke höll i Upsala en astronomisk föreläsning öfver
»sphera materialis». Vare sig han dervid uttalat åsigter, som stridde
mot de dåvarande ortodoxa föreställningarna om naturens grund och
väsende, eller dylika sysselsättningar ansetts strida mot hans
lifsuppgift såsom ordensmedlem, nog af, att Vadstenaklostrets abbedissa
ocb konfessor med oro skrefvo till Jakob Ulfsson, att de förnummit,
att Mäster Petrus i Upsala brukat mycket, som honom ej borde i
filosofi och andra ting. Ärkebiskopen sökte lugna dem med den
förklaringen, att saken skett med hans samtycke, och Petrus ej
förhållit sig annat än ärligt och skäligt och ej sysslat med något som
vore orden förbudet[1]. Man torde kunna antaga, att denna
föreläsning utmärkt sig framför det sedvanliga omtuggandet af den tidens
kompendier i de matematiska vetenskaperna, då man vet, att Mäster
Petrus 1506 förfärdigade det märkvärdiga domkyrkouret i Upsala,
som visade ej blott dagar och timmar, utan också månans till- och
aftagande samt planeternas gång under hela året[2]. Det visar Jakob
Ulfssons varma intresse för vetenskapen och sin kyrkas
utsmyckande, att han för detta konstverk utgaf ända till 700 mark, en
summa så stor, att man då för den kunde inköpa en hel
landtegendom[3]. För öfrigt synes redan före Mäster Petri tid någon
undervisning varit gifven i astronomi, om den också troget höll sig i
de enkla hjulspåren från forna tider. Den flitige gottlänningen Olaus
Johannis, som vi hafva att tacka för alla upplysningar om
föreläsningarna och som troligen lemnade Upsala ej långt efter 1486, har
nemligen äfven i sina samlingar afskrifvit såväl text som kommentar
till ett astronomiskt arbete[4], hvilket vid närmare jämförelse befunnits


[1] Bihanget, n. 4, s. 8.
[2] Om detta märkvärdiga ur, som förstördes i 1702 års brand, jämför Sam.
Klingenstjernas minnestal öfver Polhem. Det tyckes hafva varit uppsatt någorstädes
i gången mellan högaltaret och nuvarande Gustavianska grafkoret (se Peringsköld
Mon. Ulleråker, s. 170 och Scheffer, Upsalia s. 182), Redan 1537 var det i behof
af en grundlig förbättring (se Kapitlets bref t. bisk. Sven i Skara bland »Handl.
rör. sv. kyrk. och skolorna 1520—60» i Riksarkivet).
[3] Diarium Vastenense berättar vid 1506: »rediit frater Petrus Astronomus de
Upsalia circa festum Bartholomæi, qui in ecclesia Upsalensi fabricavit horologium,
quod pretio constabat septingentas marchas». För öfrigt tyckes Mäster Petrus hvart
år besökt Upsala, ty 1507 d. 25 Juni skrifver Svante Sture till Vadstena i
anledning af deras begäran att få Petrus tillbaka, att »han hafver mest varit i Upsala
och ännu är der»; han hade varit upptagen af »den heliga kyrkans arbete»
(pappersorig. i Riksarkivet).
[4] Codex 36 Skolastik, Ups. Bibl., fol. 188—241; fol. 241 står: Explicit spera
materialis per me Olaum Johannis Guthonem collecta et conscripta.
Olaus har
äfven i Cod. 9 Skolastik fol. 220—245 afskrifvit texten till »sphæra», huruvida den
kommentar dertill, som inhäftats midt i texten fol. 227—237 är af Olai hand, vågar
jag ej afgöra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/1/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free