Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Universitetens uppkomst. Svenskarnes studier i främmande land före Upsala universitets instiftande år 1477. Universitetets grundläggning, äldsta verksamhet och upplösning. Svenskarnes fortsatta besök vid utländska universitet efter 1477. Några ord om bildningen i Sverige mot slutet af medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle vara undantagna[1]. I det testamente, som han uppsatte den
12 Januari 1496 och lät ytterligare, då inbördes kriget stod för
dörren, bekräfta d. 27 April 1497, bortskänkas 50 mark till
universitetet i Upsala och 30 mark till studenterna[2]. Snart derefter brast
striden lös. Ärkebiskopen öfvergaf det fosterländska partiets sak och
slöt sig till Danmark, hvaremot Sten Sture ryckte in i Upsala,
belägrade och nedsköt en del af biskopsgården. Under denna storm
har väl universitetet upplösts, så mycket mera som mellan
ärkebiskopen och kapitlet endrägt icke rådde. Med kung Hans
erkännande återkom dock lugnet för ett ögonblick, och det var kanske ej
minst för sin vän ärkebiskopens skull, som han följande året (d. 12
Maj 1498) i sitt allmänna förbud för danska studenter att besöka
främmande universitet, innan de studerat hemma i 3 år, dock gjorde
undantag för Upsala[3], hvars universitet han for öfrigt redan 1483
i Kalmar recess måst förbinda sig att hålla likaväl som Köpenhamns
i fullgodt skick till eviga tider. Knappast hann väl universitetet repa
sig något, innan år 1501 resningen mot kung Hans bröt ut och ånyo
bragte allt i förvirring; ärkebiskopen stod på unionens sida och låg
ett helt år innesluten på Stäket. Under sådana förhållanden fans
ej rum för bildningens stilla arbete; först när Sten Sture drifvit
danskarne ur landet och när han efterträdts af ärkebiskopens gamla
vän Svante Sture, kunde denne ånyo rikta sin omsorg på
universitetet, och förmodligen afsåg följande bref att rycka detsamma upp
ur det läge, hvari det genom inbördes kriget blifvit försatt. Den 22
Januari är 1504 hade nemligen Jakob Ulfsson och hans domkapitel
församlats i Upsala domkyrkas sakristia och utfärdade der ett
högtidligt bref med bestämmelse om vissa anslag till universitetet. Det
begynnes med en vacker erinran om, att vishetens skatt är ovärderlig
och vida öfvergår all guldets glans och verldens njutningar, så att
den, som funnit densamma, har förvärfvat den sanna sällheten här
på jorden; derför hade man sträfvat att upprätta en högskola i
Upsala, hvilket ock omsider lyckats. Men då det andliga ej kan
länge bestå utan det timliga, så förbinder sig domkyrkan härmed
att årligen till universitetet utbetala 130 mark af vissa särskildt
bestämda inkomster, hvilka skola på följande sätt användas. Den
ordinarie doktorn i teologiska fakulteten skall sjelf uppbära de 60
mark, som utgå af den s. k. »præbenda theologorum». De öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
