Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Vexlingen af lärarekrafter.
pastorat’) ocli 1610—1621 var Upsala kyrkoherde, tills genom
Gustaf Adolfs bref 1621 första teologiska professuren eller
domprost-embetet dermed förenades. Först 1604 fylldes den matematiska
professuren ånyo, då Johannes Rudbeckius i ett lyckligt ögonblick
anknöts vid högskolan. — Den astronomiska professuren låg såsom jag
ofvan nämt i Paulini händer från 1594 till 1600, då han tillträdde
andra teologiska professuren. Till efterträdare fick ban Johannes
Olai Anthelius, som äfven efter sin utnämning till (lekan den 12
Oktober 1601 hade sig ålagdt att upprätthålla de astronomiska
föreläsningarna2). Huru länge detta fortfarit, kan ej utrönas; 1605
i November fick ämnet ånyo sin egen representant, då Martinus Olai
Stenius kallades till astronomie professor 3), hvilken plats ban sedan
innehade i 39 år till sin död. — Professuren i fysik bekläddes törst af
Johannes Petri Gevaliensis 1593—1595, derpå af Johannes Olai
Gevali-ensis (se ofvan s. 95), som dock redan 1596 antog tredje teologie
professuren, och lemnade fysiken åt Olaus Johannis Salemontanus, såsom
jag nyss meddelat. När så Salemontanus 1598 blef decanus, blef
Petrus Andreæ Grubb sannolikt hans efterträdare, ty såsom äldre
författare uppgifva, har ban innehaft professuren i fysik, tills ban oiu
våren 1603 reste utrikes att fortsätta sina studier. Sedan öfvertogs
platsen af Elias Magni Rhalambius (död 1608), som blifvit så olyckligt
ryktbar, emedan hau lät vid Karl IX:s kröning 1607 allocka sig
universitetets privilegiebref4). — Professuren i logik eller som den först
’) Lenæus i si» omnämda längd liar »E. T. Medolerus. Aritm, et Geometr.
prof. 1599—1603". Jag tager uppgiften om professuren för riktig, men vill då
anmärka, att enligt föreg. sid. not. 2 lemnade Han manuus tydligen sin plats tidigast
<1. 12 Januari 1600, ocli Medolerus blef väl ej gerna nämd förr än efter
promotionen d. 22 Januari. Att lian är professor detta år synes uf domkapitlets ofvan
s. 95 not. 3) omtalade pliktlista. Om lians flyttning står i Buræi förut anförda
dagbok: ltiOti, .Juni 1, Medolerus till Wendel, lültj adventet dedhan til Upsala igen.
*) Se föreg. sida. Att ban förut var professor i astronomi synes deraf, att
i 1601 års förläningsregister (Kammararkivet), som väl är uppgjord t mot slutet af
år 1600 eller början af 1601 bar Kauninuniis tiouden af Börje ocli Näs (= dekanatet)
och M. Hans Anthelius tiouden af Danmark, som enligt Räkmugeknmmarens förut
omtalda bref af d. 27 Nov. 1600 var anslaget åt prof. astronomins.
3) Lenæus i sin professorslängd anför »1605 in Novembri». Den 16 Dec.
samma år talas om lians »liyantagna» professur (Bihanget s. 62).
4) Lenæus i sin ofvannämda professorslängd har: »Petrus Andreæ Bothuiensis
1599—1603», men anför ej professuren. Olaus Celsius i sitt handskrifna Chronicon
Acad. Upsal. (Ms. Ups. Bibi.), hvars uppgifter oftast äro goda. säger, att han 1599
blef professor fysices. För den vanliga uppgiften, att han varit professor i grekiska,
lins ej något bevis; Paulinus skulle väl svarat för detta ämne. Redan 1600 i April
är ban medlem af domkapitlet (dess förutnämda pliktlista). I 1601 års
förläningsregister har ban Törneby hemman och tiotiden af Wänge och Läby, men deraf synes
ej hvilken professur ban hade, ty hertig Karl rubbade ofta anslagen. Wiinge och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
