Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den äldsta organisationen. 120
fakulteter ännu intet är bestäld, som en rätt akademi borde vara»’).
Dekani funktioner har troligen sammanfallit med rektorsembetet2)
och i alla händelser fans uog blott en dekanus, såsom ännu 1021
var fallet3). Mellan domkapitel och konsistorium rådde just ingen
skilnad. Det senare namnet förekommer ej ännu, och det rättaste
torde vara att säga, det professorernas sammanträde såsom sådana
blott åstadkom ett utvidgadt domkapitel. Talrika bevis finnas,
isynnerhet från äldre tider, huru äfven icke-teologer suto i domkapitlet4)
och huru allmänna, rent akademiska, saker der behandlades5).
Kapitlets protokoll äro derföre äfven det akademiska konsistoriets, ehuru
de i senare hänseendet äro ovanligt torftiga, och tyvärr nu mera äfven
for åren 1(508—1(533 förkomna. Man hade väl ej tänkt sig saken
annorlunda från början, och dels var man väl ej så noga om formen,
dels var ännu det bela allt för ofullständigt och obestämdt. Och så
starkt var detta samband mellan kapitel och konsistorium (naturligt
genom den starka teologiska prägel, som tidens riktning bar, hvilken
gjorde universitetet i första rummet till en prest-bildningsanstalt)6)
att äfven efter 1(524, då konsistorii egna protokoll begynna, fortfara
icke-teologer länge att sitta i domkapitlet. Om de äldsta
konstitutionerna ännu funnes i behåll’), skulle de säkerligen bära vittne om
huru outvecklade formerna voro. Rektors ställning var föga bestämd.
Privilegiebrefvet 1595 omtalar hans bifall, såsom erforderligt vid
professorers till- och afsättning och ålägger honom att förhöra och
inskrifva de nya studenterna. Men detta är ock allt. Första gången
’) Karl IX:s svar d. 16 Dec. 1604 (Bihanget s. 59).
2) När Paulinus lemnar rektoratet d. 18 Dec. 1599. antecknar han i Album
studiosorum: Post annuuvi rlecanatum... AI. .lacobo Erici, cum rector
rcnuncia-retur, matricvlam hane reddidit L. Paulinus Gothus.
-1) Se Bihanget s. 178, Wallii bref d. 21 Dec. 1621.
4) Protokollet gör härpå ingen åtskillnad, utom vid d. 17 Mars 1602, der det
står: Voro i Capitlet oclc politici tillstädes.
i) Bansakningar om studenternas öfverträdelse!’ förekomma Hera gånger. Der
beslutes om öfversändnnde till Stockholm af universitetets vigtigare urkunder (".,
1595). Rektor öfverlemnar der d. 11 Juli 1601 ärkebiskopsembetet åt Olaus Martini,
och 1613 resigneras rektoratet i kapitlet (Bihanget s. 136).
u) När hertig Karl d. 30 Augusti 1602 skrifver till professorerna ocli begär
få eu »lärd politisk person» att använda på beskickningar, tillägger ban: att om det
ej vore möjligt, hade riket illa användt omkostnader pä universitetet. Och tlier
någet (/ott skulle blifua uthaf then Academie, då mötte icke alle blifiie Inrester,
ut ha ii somlige och informeres till thett werldzlige regement he (Kiksregistrnturet).
’) De åsyftas tydligen, när det 1604 talas om den »förre ordning, som H. F.
N. om academiæ personer och theres lexer sainpt exercitiis, disputationibus ocli
declamationibus tillhörande... beuilliet» (Bihanget s. 51). Och 1610 talas åtskilligt
om »Regim Majestatis Constitutiones Aeademicæ» (Bihanget s. 84. 85).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
