Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Ifrågasatt universitetsreform àr 100-4.
och 2 prester af hvart stift; hvad de bestämde egde ingen motsäga,
vare sig riddare, sveii, prest eller lekman, dock att pålagan för hvar
ej öfverstege två mark.
Biskoparne och de tre i riksdagen deltagande professorerna,
nemligen teologerna Jacobus Erici, Paulinus och Anthelius’), afgåfvo
d. 14 Mars sitt betänkande öfver konungens förslag -). Liksom ban
erkände de nödvändigheten att få alla fyra fakulteterna representerade
genom tillsättning af en professor i medicin och en i juridik, om
hvilken senare de erinra, att han bör jämföra den svenska lagen med
jus imperiale. Men i den teologiska fakulteten vilja de hafva ej blott
de 3 gamla professorerna utan också en i hebreiska, hvilken måste
räknas flit, derför att han allenast ur gamla testamentet kan
»demonstrera veritatem et verum usum linguæ Hebreæ». I stället
indraga de den »linguarum» professur, som Karl föreslagit, emedan
ungdomen bör efter den ordning, som nu gällt i några år, hafva lärt
»præcepta Græcæ linguæ» redan i skolan och såväl Orator, som Poeta
bör drifva »usum tam græcæ quarn latinæ linguæ ex probatissiuiis
utriusque linguæ scriptoribus.» I öfrigt antaga de förslaget, blott att,
såsom häraf synes, de ökat läjareantalet till tolf i stället för elfva.
Deremot väcka de fråga om rektoratet, huruvida det skall vara
ständigt, såsom förut varit stadgadt, eller för år eller halfår; de bedja i
underdånighet att få den tioårige Gustaf Adolf till ständig rektor
och att i hans ställe årligen en vice rektor må efter tur utses bland
professorerna. Derjemte anhålla de, att konungen måtte bland
riksråden, helst bland dem, som hafva sina sätesgårdar nära Upsala,
utse en prokansler3), som eger upptaga och hos öfverheten befordra
universitetets ärender. I afseende på den årliga inspektionen och
professors tillsättning instämma de i konungens förslag, med tillägg
dock att professor skall underskrifva den oförändrade Augsburgiska
bekännelsen och Upsala mötes beslut. De begära ock få uppgift af
konungen, huru mycket ban ämnar förordua till hvarje professors
underhäll. Med kommunitetsförslaget äro de mindre nöjda. De vilja
att några, som kallas konungens stipendiater, skola hafva föda och
kläder för intet; de öfrige må betala 40 mark för hvart tredje år, men
i stället torskonas att gifva en mark i veckan. Ty om så skedde, skulle
många heldre studera utrikes, der veckokosten i kommunitetet vexlade
’) Deras namn förekomma uniler presterskapets svar d. 16 Februari 1604
(original i Riksarkivet, riksdagshandlingar for 1604).
2) Tryckt i bihanget s. 51—54.
3) Härmed afses tydligen detsammn, sotn med en kansler, hvarom i betänkandet
ej är fråga på mer än ett ställe, i det nemligen i kommissionen för universitetets
inspektion här »cnncellnrius» insatts i stället för de 2 biskopar, som Karl föreslagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
