Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 Universitetets betryck 1605, 1606.
af föreläsningar och studier m. m. springer genast i ögonen, men har
i sin mån säkerligen ock betingats af det ofulländade skick, hvari
universitetet befann sig. Det stränga reglementerandet i en mängd
bisaker låg i tidens anda och visar äfven, att universitetet i åtskilligt
ej höjt sig öfver skolans ståndpunkt, hvilket för öfrigt äfven gäller
lika mycket om universiteten i främmande länder.
Jag återgår till universitetets öden i det yttre. De gestaltade
sig nu ej synnerligen lofvande oaktadt de nva lärarekrafter, hvaröfver
man förfogade, sedan Johannes Blanchovius öfvertagit den ena teologie
professuren efter AntheHus1), astronomin a nyo fått sin egen
representant i Martinus Olai Stenius-), rektorn vid Upsala skola Claudius
Opsopæus kallats till en nyskapad professur i hebreiska3) (möjligen
äfven i grekiska) och slutligen Petrus Rudbeckius (bror till Johannes)
äfven fått en professorsplats, ovisst i hvilket ämne4). Ty de
långvariga öfverläggningarne under år 1604 om en omgestaltning af
universitetet, hvilka jag förut skildrat, hade icke fört till något egentligt
resultat; särskildt voro inkomsterna lika osäkra som förr. Och när
professorerna, begagnande sig af Skyttes och Johan Rosenhanes besök
i Upsala 1605, genom dem framlade sina behof och önskningar för
konungen, blef svaret ej synnerligen nådigt och långt ifrån
tillfredsställande ä) De nyutnämda professorerna, heter det, skall ban visser-
’) Vid Norrköpings riksdag 1604 reformerades domkapitlen, så att
domprost-embetet indrogs och titlarne poenitentiarius och rlecanus bortlades. Universitetet
tyckes äfven häraf hafva träffats, ty jag finner frän 1G05 blott 2 teol. professorer,
hvilket ju ock Karl IX föreslog 1604 (se ofvan s. 111). Blanchovius förekommer först
i Dec. 1605 (Bihanget s. 63). Redan 15S5 hade ban undervisat J. T. Buræus i
hebreiska i Hedemora (dennes ofta anförda dagbok). 1604 d. 28 Mars är ban teol.
lektor i Strengnäs (Iiiksregistr.). Universitetet lemnade han troligen i slutet af
1608 (Bihanget s. 80, 81), dä han blef kyrkoherde i Umeå.
2) I November 1605 (se ofvan s. 104). Om hans person se Dahlin, Bidrag
t. de mat. vet. liist. Ups. 1875 s. 56.
3) Någon dylik professur fans icke i regeringsbrefven, men en professio
lin-guarnm var af Karl föreslagen år 1604, såsom jag ofvan berättat. Jag Anner honom
ej som professor fore Dec. 1605 (Bihanget s. 631; när Lenæus i sin professorslängd
säger »1603», måste det vara felskrifvet för 1605; då ban ännu 1604 responderar
under Paulinus, kunde ban ej gerna vara professor (Marklin, supplem. till Lidén,
Catalogns disputat. s. 18). Han lemnade troligen platsen 1608, dä ban blef stadens
kyrkoherde.
4) Lenæi längd har: »1605 in Januario Petrus Rudbeckius Nericius physicns».
I Peder Larssons kyrkotionderäkenskap för 1605 förekommer han bland de andra
professorerna och d. 28 Maj 1606 kallas lian med de andra till Karl IX i
Stockholm (Riksreg:t). Professuren kan ej gerna varit fysik, som Rhalambius innehade.
Af de öfriga var endast astronomin ledig till November 1605, då Stenius fick den.
Möjligen har han skött den »Rhetors eller Orators» professur som Karl 1604 ville
inrätta, tills fysiken blef ledig efter Rhalambius.
5) Se professorernas bref d. 16 Dec. och Karls svar d. 26 Dec. (Bihanget s. 62—64).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
