Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeckii enskilda kollegium.
145
scripta, hållit 32 disputationer i grammatik, filosofi och teologi,
anställt 14 talöfningår och hållit sex examina. Och vid sidan af allt
detta upprätthöll han offentliga föreläsningar öfver hebreiska
grammatiken och valda stycken ur Moses fem böcker, och skötte likaså
offentliga talöfningar, disputationer och examina. Och ändock nästan
stegrades hans verksamhet i kollegiet under året 1611, ty då höllos
36 disputationer i de mest olika ämnen samt 42 talöfningar, och
scripta stego till 200 i veckan. I undervisningen ingingo äfven Cæsar,
Xenophon och Demosthenes, samt aritmetik. 1612 voro
disputatio-nerna 73, talöfniugarne 58; deremot angifves ej antalet scripta.
Förutom de vanliga ämnena hafva äfven retoriken och fysiken afslutats.
Undervisningsspråket var latin; och i kollegiet fick endast latin
eller grekiska användas1). Ja! man gick så långt, att när några
befunnos utom kollegiet hafva allt för mycket användt sitt modersmål
»den största fara för dem som vilja lära främmande språk», blefvo
för framtiden vissa böter härför bestämda. Undervisningen var
förlagd till eftermiddagarne från klockan 1 till klockan 6, hvarigenom
all kollision med de offentliga föreläsningarne väl var afböjd. 2 dagar
i veckan, Onsdagar och Lördagar, användes till talöfniugarne och
disputation erna. Jag vill anföra några prof på de senares ämnen.
I teologi disputerades: Om Gud, försynen, rättfärdiggörelsen, dopet,
om verlden och dess skapelse, om prædestinationen, om den rätta
anläggningen af det teologiska studiet. I filosofi: Om filosofins
begrepp och indelning, etikens begrepp och indelning, om dygden, om
verklighet och möjlighet, om själens ursprung och odödlighet. I politik:
Om lagarne, om olika statsformer. I fysik: Om dess begrepp och
föremål, om naturföremålens inre och yttre principer, om deras
bestämningar i tid och rum, om elementerna, meteorerna, metallerna.
Förutom de 28, som redan voro inskrifue d. 16 Mars 1610,
intogos under årets lopp lika många till (deribland Sveno Jonæ
Vestro-gotus, sedermera prof. i hebreiska). 1611 inskrefvos 21 stycken
(deribland Martinus Olai Nycopensis, sedermera prof. i mekanik). 1612
inskrefvos 12 nya lärjungar.
Oviljan mellan Rudbeckius och Messenius fortfor, ehuru den ej
tyckes hafva på en tid fört till några offentliga skandaler. För att
betrygga ordningen hade Karl IX sökt att gifva dem begge en
öfverman genom att den 6 November 1610 utnämna doktor Johannes
Raumannus2) (fordom professor i Upsala, nu kyrkoherde i
Stockholm) till en »tillsynesman och öfverste läsemästare vid Upsala
’) Det heter, att R. sjelf talade grekiska med lärjungarne och uppmuntrade
samt öfvade dem deri.
") Bihanget n. 32, s. 88.
Ups. Univ. Hut. I. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
