Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Upsala möte. Universitetets återupprättande 1593. Underhandlingar med Sigismund 1593, 1594. Privilegie- och underhållsbrefven 1595. Den första lärareuppsättningen. Inre och yttre svårigheter 1596—1598. Första inagisterpromotionen 1600. Ombyten af lärarekrafterna. Ofullständighoten i den äldsta organisationen. Rubbningar i löneanslagen. Kommunitetets tillstånd. Underhandlingar med regeringen 1604 om universitetets upphjelpande. Rudbeckii och Lenæi uppträdande och verksamhet 1604. Aristotelismens och Ramismens kamp. Rudbecks konstitutioner af 1606. Universitetets svåra ställning 1605—1608, särskildt genom spänningen med Karl IX. Omsättningen bland lärarne. Messenii utnämning 1609, hans personlighet och lärareverksamhet. Sammanstötningen 1610 mellan honom och Rudbeckius. Raumauni utnämning 1610 till öfverste läsemästare. Fortfarande partiväsende. Tillståndet vid Karl IX:s död 1611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149 Tillståndet vid Karl IX:s död.
på 1500-talet varit bättre, såsom jag förut visat. Derjemte bade de
efter 1604 för en tid betydligt stegrats, så att bögsta lönen i början
af 1608 var 388 tunnor, den lägsta 149 tunnor1). Det danska
krigets utbrott 1610 blef ej utan inverkan äfven i Upsala, ty
professorernas auslag minskades, i likbet med alla andra andliga ocb
verldsliga förläningar, med en tredjedel2). Aret derpå, konung Karls sista
år, var ställningen något förbättrad, ehuru man kan ej annat än
förvånas öfver lönernas ojämnhet. Så uppbär Raumannus 400 tunnor
och Messenius 200, men af de öfrige hinner endast en till 100, i det
Petrus Rudbeckius har 116, af de öfrige hafva Joh. Rudbeckius och
Lenæus 84, Stenius 80, men Myliander blott 60. I kommunitetet
underhöllos blott 30 studenter, till hvilkas underhåll 1,448 tunnor
voro anslagna3). Sådan var den ekonomiska ställningen vid slutet
af Karls regering. En återblick tillbaka till 1593 säger oss, att tiden
ej hållit, hvad den tycktes lofva vid återupprättelsen detta år. Det
är klart, att universitetets lärare bära en del af skulden härför, men
den icke minsta faller dock på Karl IX:s skuldror, emedan han
förknappade de visserligen ej rika anslagen ocb drifven af
misstänksamhet, mer än en gång jagade professorerna från både lön och
verksamhet. Tiden sjelf förklarar ock något. Det var en sträf och hård
tid, full af inre och yttre strid, i hvilken der fordrats mycken kärlek
och varmt intresse på tronen, för att fridens värf skulle blomstra.
Sådan var ej Karls natur, och derför var universitetets lif så fullt af
stormar, ja hotade nästan att utslockna. Der behöfdes en sådan man
som Gustaf Adolf, för att midt under stridernas dån lägga fasta
grundvalar äfven för vår högsta andliga odling. Hans snillrika och
lågande själ famnade allt, både stort och litet, som kunde blifva
föremål för en konungs omsorg, och hans kungliga vilja gjorde af de höga
tankarne en verklighet.
’) Upl. Han dl. 1607 n. 12. Rhalambius har 388, Blanchovius 282, Lenæus
233, P. Rudbeckius 209, Joh. Rudbeckius 173 och Stenius 149 tunnor.
2) Se ofvannämda »Kort summarum» etc. i Uplands Handl. 1610 n. 20.
®) Upl. Handl. 1611 n. 18. Jfr. Verifikationerna och Anders Erikssons räkenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
