Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
De nya privilegierna af är 1625.
I materielt hänseende var nu ruer än tillräckligt sörjdt for
universitetet, och dess lärarekår hade fått en betydande utvidgning.
För att (let stora reformarbetet skulle åt alla sidor fulländas,
återstod dock ännu att gifva universitetet privilegier och konstitutioner.
I)e gamla privilegierna af 1595 hade år 1612 åter blifvit gällande,
men enligt Gustaf Adolfs uttryckliga förklaring blott tillsvidare, tills
han kunde hinna lata utarbeta nya. 1620 var frågan före, men vi
minnas, att presterskapet sköt saken från sig och att konungen
sedan sjelf en tid var med deras öfverseende sysselsatt’). Den tyckes
derpå fått hvila en tid, men åter upptagits 1625. Straxt förrän
konungen afseglade till fälttåget i Preussen, blefvo de omsider färdiga
och hunno då förses med hans kungliga underskrift.
Saken hade undergått en grundlig behandling. Först tyckes
universitetet hafva fått yttra sig och afgifva ett förslag, hvilket ånyo
omarbetades, möjligen af desamma som gjort första utkastet2). Derpå
har rikskansleren sjelf tagit saken om hand och trenne om ej flera
gånger underkastat förslaget en granskning, under hvilken det
småningom antog den form, som återfinnes i de utfärdade privilegierna3).
Redan vid första omarbetningen (vare sig af universitetet sjelft eller
någon annan) blefvo såväl åtskilliga bestämmelser, som betecknade
universitetets gamla beroende af kyrkan, soto tlera opraktiska
stadganden om universitetets ställning till de borgerliga myndigheterna
strukna4), ehuru ock en och annan besynnerlig önskan i stället
insmög sigä). Men när Axel Oxenstjernas praktiska band och skarpa
öga togo fatt på saken, blefvo en mängd qvarstående besynuerlig-
’) Se ofvan s. 187 och s. 189.
5) Det utkast, som jag tryckt i Bihanget u. 87, s. 229—234. är tydligen en
omarbetning och utvidgning af det, hvars olikheter med det förra jag derstädes i
både text och noter anmärkt. Att det är från universitetet utgånget synes både af
ordalagen och dess bela tendens, som går ut på att tillvarataga professorernas
fördelar.
3) Kiksarkivet förvarar (bland Academica ITpsaliensia I) tvenne
privilegieutkast med egenhändiga ändringar af Axel Oxenstjerna. Det första är skrifvet på
tre inuti hvarandra lagda pappersark och är redan i sig en grundlig (förmodligen
under Oxenstjernas auspicier gjord) omarbetning af universitetets andra utkast.
Oxenstjerna har deruti, i synnerhet mot slutet, ’gjort åtskilliga ändringar. Det
andra är skrifvet på två folioark af pergament; Oxenstjernas ändringar äro ej
betydliga. Det är dock att märka, det mellan dessa begge har ett tredje utkast
tydligen legat.
4) Såsom exempel på det förra se Bihanget noterna à sid. 229 ocli 230, på
det senare såväl text som noter å s. 231.
5) T. ex. sid. 232, att professorerna skulle få hålla källare och badstuga,
såsom borgare, att främmande krämare skulle få hafva försäljning »in atrio eller area
collegii» två till tre veckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
