Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229 "Wallii tvister meil de öfriga professorerna.
omsider fattat mod och forbjudit disputationen, så sent lät kungöra
sitt beslut, att förbudet anslogs först en timme fore den, å hvilken
disputationen skulle försiggå. När så tillika ban förnam, att
fakulteten ämnade lika fullt anordna Petræi promotion, och att denne
skulle disputera under Lenæus’), som ban minst af alla kunde
fördraga, brast hans vrede lös, ty han såg deri en personlig
förolämpning. Han uppspikade offentligen ett hånande anslag, hvari ban sköt
skulden på sma kolleger och på ett opassande sätt talade om
ärkebiskopen, Lenæus och Laurelius under benämningen »våra tre teologer».
Tillika satte ban sig genast ned och skref en inlaga till regeringen,
hvari ban begärde inställelse af bela promotionen. Han klagade
öfver det hänsynslösa sätt, hvarpå man hindrat hans disputation i
sista stund, då redan en stor skara åhörare var samlad. Han
beskyllde ärkebiskopen öppet att hafva gjort det för att behaga sina
mågar (Lenæus och Laurelius) och förnekade Lenæi rättighet att då
ban sjelf ej var teologie doktor taga någon befattning med
promotionen. På beskyllningar och häftiga utfall i öfrigt tyckes ban ej
varit sparsam.
Hans motståndare blefvo honom ej svaret skyldige. Fakulteten
ingick till rådet med en skrifvelse, hvari den vederlade alla Wallii
anklagelser och öppet sjöng ut, hvad den om honom tänkte. Ehuru
åtskilligt uteslutits ur skrifvelsen -) hade den ändock väl mycket
karakteren af en stridsskrift, och tonen, om ock förklarlig genom
WTallii framfart, är ej värdig akademiska fäder; man skulle knappt
kunna tro, att den annars för sin mildhet kände Laurelius kunnat
skrifva med sådan skärpa. Hvad Wallius sträfvat efter det vore att
göra sig till herre öfver universitetet, och intet medel hade dertill
synts honom under hans värdighet. »Ty den som föraktar de
akademiska lagarne, icke lyder rektor, alltid sätter sig öfver konsistorii öfriga
medlemmar och bespottar deras mening, som med odräglig högfärd
och uppblåst min kallar och skrifver sig den högste bland
professorerna och icke erkänner någon såsom sin like, ban sträfvar efter
envälde». De fly till rådet med ödmjuk bön, att det måtte med sin
’) Disputationens titel var: De justijicatione hominis peecatoris corarn deo,
cui adjumcta est qnæstio de Romano ponti/ice, an sit Antichristus (enligt
Stiernman, Bibliotheea Svio Got. 2. 346). Disputationen blef förmodligen ventilerad, efter
regeringen d. 31 Maj 1640 säger, att Petrteus undergått examen publicuin (dit äfven
disputationen hörde) redan i Gustaf Adolfs tid (Riksregistraturet).
s) Deribland, att de ej kunna kontrollera Wallii klagan, att hans åhörare
härigenom minskats, alldenstund han blott en gång haf| sina lärjungar uppe i examen,
sedan han blef professor, medan de andra enligt konstitutionerna två gånger årligen
förrättat examen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
