Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Skyttes visitation 1627. 232
huru lian läste. Denne svarade, att de, som antecknat sig, hade dock
varit tolf, och att han för närvarande explicerade Cæsar, hvilken han
hoppades absolvera på ett halft år. Professorn i poesi, som föreläste
Ovidius, Virgilius och Horatius, förmanades att »referera dem ad
usum». Det samma yttrades äfven till professorerna i matematik,
hvilka dessutom fingo den egendomliga frågan, om de ej stundom
ville vexla professurer sins emellan, då det ju vore ledsamt att alltid
behandla samma sak, hvarpå de dock ej gåfvo något svar. Till
allesammans ställdes den erinran att dirigera sina disciplinas ad praxin.
Såsom äkta Ramist begagnade ban tillfället att gifva teologerna en
vink att icke inblanda filosofin i det teologiska studiet; Wallins fick
särskild befallning att förmana fil. adjunkten Petræus att vänja sig
»att tractera res theologicas stylo theologico och icke mixto möre
5*kolasticorum». Studenterna skulle hafva tillträde på biblioteket,
för att der läsa honos authores; professorerna skulle anmäla, hvilka
böcker som vore nödiga, så skulle konungen nog bekosta deras
inköp. Universitetets privilegier och akter, som nu förvarades hos
åtskilliga professorer, skulle genast inlevereras i konsistorium och
inläggas i en kista att på något säkert ställe förvaras; ärkebiskopen
föreslog härtill sakristian. Bokkandlarnes antal borde ökas till två
eller tre; sjelf lofvade ban att hos den ryktbare Elzevir i Leyden
utverka, att böcker, matematiska instrumenter och kartor hitsändes.
— Rörande de adliga studenterna framförde ban konungens
befallning, att professorna skulle examinera såväl dem, som (leras
præcep-tores för att taga reda på deras framsteg.
Huru ban vid samma tillfälle ransakade i striden mellan Wallius
och hans embetsbröder, har jag nyss skildrat. Äfven kommunitetets
angelägenheter inspekterades, ty Wallius hade kommit med åtskilliga
klagomål öfver spismästaren; det befans dock, att härmed ej var så
farligt. Skytte förmanade, att dess inspektörer skulle göra sin plikt;
tillse att spisordningen följdes och att räkenskaperna ordentligen
af-slötos; de skulle äfven öfvervaka, att studiosi talade latin på
kom-munitetet och »moverade en quæstion vid hvar disk i alla måltider».
— Till sist meddelade kanslern, att kungen befallt, att fyra
musikanter skulle sändas till Upsala att lära studenterna musik »och
korrigera den infiexibilem vocem».
Kanslern var enligt konstitutionerna mellanlänken mellan
regeringen och universitetet. Så svårt hade dock ännu formerna i detta
öfvergångstidekvarf att göra sig gällande, att Skytte, ehuru riksråd
och kansler, måste några gånger åse, huru man gick honom förbi
och utan hans hörande eller öfriga formers iakttagande tillsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
