Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Strid om poesos-profess lirens tillsättning.
hade man svårt att komma öfverens. Slutligen förenade sig 11
professorer om att, då Lundius vore promoverad och sedan fyra år
adjunkt vid universitetet, föreslå honom tillsvidare till e. o. professor
1 ämnet, tills man finge närmare reda på Gylle. På denne åter
röstade Bringius och Stalenus. Wallius hade sin egen kandidat i
mag. Laurentius Fornelius. »Det vore en man, som kunde skrifva ett
carmen på 8 dagar; Lundius hade aldrig disputerat sedan han blef
student» ’). Saken fick emellertid hvila, tills Lundius skrifvit ett
carmen som prof, men då detta framkom påstod Wallius, att deri voro
svåra »errores ortographici, prosodici et historici». De andra förenade
sig med Laurelius, som yttrade, att, ehuru Lundius ex professo hade
slagit sig på matematik och språk ocb icke på poesi, så bade ban
dock »vackra theses, venam poeticam ocb vacker dictionem», hvarför
de utsågo honom till extra ordinarie professor -). Wallius, som ej
varit närvarande vid valet, förklarade öppet, att Lundius aldrig skulle
komma till platsen; ban kunde ej smälta, att denne som i 10 år
varit hans lärjunge skrifvit ett skarpt svar på hans anmärkningar.
Arkebiskopen underrättade emellertid Skytte, som ännu var i Livlaud,
om beslutet, och ban stadfäste detsamma3). Då var likväl platsen
redan bortgifven af konungen. Gylle hade rest ut till Tyskland och
der förvärfvat sig Gustaf Adolfs bref å professuren4), utan att
kousi-storii och kanslers mening inkenitats. Med delade känslor mottog
konsistorium underrättelsen. Men mot konungens utnämning stod ej
något att invända, och så fort sjelfva fullmakten uppvisades, skrefvo
de ocb underrättade Skytte om sakenä). Det måste hafva känts
ganska bittert för honom att for andra gängen på så kort tid blifva
utsatt för en dylik förödmjukelse, men lian insåg ock, att saken ej
stod att ändra. Till Gylle skref ban belt kort, att ban gifvit sitt
samtycke, ehuru det ej fick blifva något prejudikat; till konsistorium,
’) Konsistorii protokoll d. 3 och 30 Nov. 1630.
2) Protokollen d. 16, 19 ocli 26 Mars 1631. Någon sådan rätt egde ej
konsistorium; åtgärden bestod också egentligen i att liau förordnades att upprätthålla
professuren, för hvilken ban ock uppburit fnll lön enligt räkenskaperna.
3) Kenicii bref il. 9 Juni 1631 (Riksark., Acad. Ups. VI); kons. protokoll d.
2 Nov. 1631.
4) Erfurt il. 24 Sept. 1631 (afskrift i Riksark., Acad. Ups. VI). Möjligeu har
ban bedragit både sig sjelf och konungen genom föreställningen, att han blifvit af
konsistorium kallad, tv när i konsistorium lians bref med underrättelse om
utnämningen upplästes, heter det att han »Consistorio för synnerlig favore betackade och
efter M. Israelis Bringii berättelse vocatione till professionem poeticam». Wallius
säger visserligen i sitt yttrande d. 1 Febr. 1632 (Riksark., Ac. Ups. VI), att Gylle
var af professoribus unanimiter eligerader, som finnes in aetibus consistorii. Men ej
ett ord fins liärom i protokollen.
») Den 2 Febr. 1632 (orig. Riksark., Acad. Upsal. VI).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
