Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Gustavianska donationen 1624 och rubbningar i densamma. Ordnande af kommunitet och stipendier. Professurernas besättande. Frågan om utlänningars användning (Heiner, Simonius, Loccenius). Öfriga professorsutnämningar. Inskrifning af studenter 1615—1625. De nya privilegierna af 1625. Skyttes konstitutioner af 1625. De omarbetade konstitutionerna af 1626. Gustaf Oxenstjerna rector illustris 1626, 1627. Wallii tvister med de öfriga professorerna. Skyttes visitation 1627. Professorsutnämningar 1630 utan Skyttes hörande. Striden om poeseosprofessurens tillsättning 1630—1632. Konstitutionernas efterlefnad. Universitetets ekonomiska ställning 1626—1632. Vexlingar i lärarekrafter. Föreläsningar och disputationer. Öfversigt af läroämnena (teologi, juridik, medicin, matematik, filosofi, historia, de gamla språken, modersmålet). Censurens tillämpning. Adliga studerande. Framstående lärjungar. Promotioner. Studier. Besöken vid utländska universitet; omdömen om der vistande svenskar. Universitetets byggnader, bibliotek, arkiv och boktryckeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ekonomiska ställningen 1625—1632.
237
Universitetets ekonomiska ställning hade genom Gustavianska
donationen af 1624 blifvit i ett ögonblick förvandlad; de förra
bekymmerna och bristen aflöstes af lugn och riklig tillgång. Samtidigt
hade dock konungen med myntet vidtagit en åtgärd, som drabbade
universitetet lika väl som hans öfriga undersåter och hotade att
beröfva det fördelen af de föregående löneregleringarne. Man hade
nemligen 1624 begynt prägla kopparmynt, dels för att lindra de
svårigheter, som bristen på annat mynt medförde i handel och
vandel, dels för att minska kopparexporten och hålla varan uppe i pris.
Men kopparens pris började sjunka, och det nya myntet, hvars
valörer skulle motsvara silfrets, så att en daler silfvermynt och en
daler kopparmynt skulle gälla lika, föll på samma gång i värde.
Silf-verriksdalern, som 1625 gällde 6’ , mark silfvermynt (1 daler = 4
mark), betingade derför redan 1626 8 mark kopparmynt, 1628 9 till
10, 1629 12 och 1632 fjorton och stundom ända till sexton mark1).
Det säger sig sjelft, hvilken oreda i alla affärer härigenom måste
uppstå. Professorerna måste liksom alla löntagare lida af, att utfå
sina ursprungligen i silfver bestämda löner i underhaltigt
kopparmynt; en kurs på 13 mark innebar ju förlusten af halfva lön. Der
fans dock en utväg för dem att något minska förlusten genom att
uttaga en del af lönen i spannmål och dervid betinga sig ett lägre
pris än det gällande. Så har ock skett2), ehuru åtgärden knappast
kan anses laglig. För att afhjelpa missförhållandet förordnade Gustaf
Adolf i Januari 1628, att akademigodsens arrendator (som var sjelfva
räntmästaren) skulle betala lönerna för så väl professorer, som
stipendiater och kommumtister antingen i silfver efter 61’2 mark för
specieriksdalern, eller i kopparmynt efter nio mark för specien;
beräkningen skulle tillämpas äfven på föregående års stat3).
Kopparmyntets fortfarande fall förmådde honom att redan året derpå göra
häri den rättvisa ändringen, att lönerna skulle utbetalas efter
riks-dalerns kurs i kopparmynt4). Dessförinnan hade de fleste profes-
’) Stjernstedt: om kopparmyntningen i Sverige (Vitt. Hist. oeli Ant. Akad.
Handl. Tom. 23.) s. 93, 97, 100 och 107. Han uppgifver kursen 1632 till 14 mark;
Konsist, protokoll d. 30 Mars 1631 och Wallii bref d. 20 April 1632 (Bihanget
s. 311) uppgifva 4 daler (= 16 mark), men de senare uppgifterna måste med
varsamhet mottagas, ty professorerna hade då rätt att få betalning efter riksdalerns
kurs och måste vara angelägna att uppgifva den så högt som möjligt, hvarom
mera nedan.
J) 1632 d. 5 Sept. taga professorerna akademispannmål af räntmästarn för 5
daler kopparm. tunnan; priset tycks dock hafva nu liksom 1630 i allmänhet varit
9 till 10 daler (Konsist, prot.).
3) Bref utan utsatt dag i Ups. Univ. Bibi. Palmskölds saml. Tom. 281, s. 121.
4) Upsala d. 12 December 1629 (Original i Konsist, arkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
