Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gustaf Adolfs bortgång. Förmyndarregeringen och universitetet intill 1637. Universitetets representation på herredagarne. Kommunitetets tillstånd. Dess upphäfvande 1637. Regeringen och universitetet 1639, 1640. Axel Oxenstjernas och Johan Skyttes visitation 1637. Följder af densamma. Universitetets ställning till staden. Johan Skyttes visitationer 1638, 1639. Wallii angrepp på Schomerus. Spänningen mellan ärkebiskop Laurentius och universitetet. Johan Skyttes visitationer 1640—1644 och död 1645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Examen i November 1639. 298
teligen uppbuden, konstituerade eganderätt, äfven om afhändaren ej
varit laglig egare. På den frågan om bonde, som uppsatte god häst,
vapen m. m., hörde till adelsståndet, svarade Sidenius, att många
kunde erhålla realfrälse, utan att ega det personliga, hvarför tillträde
till adelsståndet ej följde med det förra.
I medicinska fakulteten examinerade den lärde orientalisten
Kir-stenius (som för tre år sedan inkallats från Preussen) om
sjukdomarne och deras kännetecken. Kanslern ställde äfven på honom
några frågor. Den törsta var om studenterna derför egnade sig mera
sällan åt medicinska studier, emedan denna fakultet icke skattades
så högt som sig borde, särskildt derför att den eftersattes för den
juridiska. Kirstenius svarade skämtsamt, att läkarne borde taga
första rummet; emedan menniskokroppen vore föremålet för deras
studier, men derhän hade det nu kommit, att de sämste föredrogos för
de bäste. 1’å frågan, om han tillhörde Galeni eller Paracelsi skola,
svarade han, att han hörde till det senare lägret. Tillfrågad hvad
han tänkte om arbetet schola Salem itana’), svarade han, att det
vore ett dietetiskt arbete, för hvilket hans lärjungar ännu ej voro
mogna.
De tre teologerna-) Lenæus, Jonas Magni och Laurelius,
examinerade, den förste i Samuels första bok, den andre i Pauli bref till
de Romare, den tredje i profeten Esaias. Ingen fick någon
anmärkning, den siste till och med loford, derför att han ej i teologin
inblandat filosofiska spetsfundigheter. När examen härmed var ändad,
afslöt kanslern den med en tacksägelse till Gud, den saligen aflidne
konungen och andre, som vakat öfver universitetet, att metafysikens
hårklyfverier voro derifrån utdrifna.
Efter examen kallade Skytte såväl ärkebiskopen som
professorerna att sammanträda i Skytteanum, der åtskilliga vigtiga saker
blefvo föremål för öfverläggning och beslut. Främst stod tvisten
med prokanslern, hvilken jag skall särskildt nedan behandla. Vid
disputationers utdelande och deras indragning på grund af censur
skulle statuternas föreskrifter noga iakttagas, likaså vid examina.
Ivursorerna skulle föra noggrann förteckning öfver föreläsningarne och
hvart halfår aflemna den hos rektor, så att de försumlige måtte
’) Detta på vers skrifna arbete vanligen kalladt Regimen sanitatis eller Tios
meilicinæ anses vara af läkarekollegiet i Salerno författadt oeh ställdt till Vilhelm
eröfrarens son prins Robert, som år 1101 uppehöll sig i Salerno. (Se Hæser,
Lehr-btich il. Gesch. d. Medicin s. 284).
’) Den fjerde professuren var otillsatt. För öfrigt deltogo ej tre professorer,
läkaren Franck, greken Stalenus och astronomen Stenius, i examen; den siste var
väl för sin höga ålder fritagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
