Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
Planen på ett nytt universitetshus.
biskopsgården med bela dess tomt, hållande 120 alnar i längd och
97 i bredd, för att på densamma låta uppföra ett nytt ståtligt
universitetshus efter redan fastställd och till konsistoriet atlemnad
ritning’). Enligt Scheffer|, säkerligen betydligt öfverdrifna, omdöme
skulle ej inånga byggnader i Europa dermed kunnat uthärda
jämförelse. Det skulle hafva innehållit fyra auditorier, kyrka och bibliotek
samt inom sin omkrets inneslutit en botanisk trädgård2). Ehuru
drottningen först foreskrifvit, att arbetet ej skulle påbegynnas, förr
än hennes kröning vore öfverstånden, begynte dock förarbetena samma
år, troligen emedan hon sjelf ej var på det klara i afseende på
kröningen. Den 20 November utfärdade hon nemligen på en gång en
mängd af bref om den nya Kollegii- och Biblioteksbyggningen. Alla
akademibönder befriades för år 1049 från utskrifning, körslor åt
kronan, gästning och skjutsning mot det, att de under vintern framkörde
bjelkar, sten, kalk och öfriga materialier; de mera aflägset boende,
som ej gerna kunde häri deltaga, skulle utgöra två riksdaler tor
hvarje mantal. Om der på akademihemmanen funnes några
försvarskarlar eller lösdrifvare, som ej vore i annans tjenst, eller sute till
två eller tre söner eller niågar på en gård, skulle räntmästaren ega
befalla dem till detta byggnadsai-bete. Universitetet fick anlägga ett
tegelbruk för egen räkning med frihet från rotering och utskrifning
för arbetarne derstädes; dessutom skänkte hon dit allt det tegel, som
kunde under byggnadstiden brännas i Upsala, Stockholm och
Gripsholm, såvida det ej för kronans räkning behöfdes. Räntmästaren
skulle hafva uppsigt öfver byggnaden och derför uppbära 200 daler
silfvermynt jämte 80 åt hvart och ett af de tre biträden, ban egde
antaga:1). Skrifvelser afgingo till landshöfdingen i Kalmar och på
Öland att anskaffa qvadrat- och trappsten, till åtskilliga andra om
diverse materialer; kammarkollegium ålades att utbetala de förut
omtalade 10,000 daler silfvermynt, som farmodern testamenterat, men
universitetet förgäfves sökt få ut, krigskollegium befalldes att anskaffa
arbetsfolk4). Det var dock ej hennes afsigt, att kronan skulle
bekosta allt. Hon skref till räntmästaren, att universitetet sjelft måste
vara färdigt till betydliga uppoffringar, hvarför ban måste hushålla
väl och ej utgifva ett öre öfver staten, särskildt tillse, att ej afgående
och tillträdande professor uppbure lön för samma tid 5). Man kan
af allt se, huru ifrig drottningen var, och i hvilken stor skala före-
’) Tryckt i Bihanget n. 119, s. 393.
2) Schefferi Upsalia s.’l66.
3) Allt originaler i konsistorii arkiv.
4) Riksregislraturet.
5) Den 15 Dec. 1648, orig. i kons. arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
