Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Axel Oxenstjerna väljes till kansler 1646. Privilegiernas förbättring samma år. Drottning Kristina och universitetet. Planen till ett nytt universitetshus. Den nya staten af 1648. Axel Oxenstjernas visitationer 1647 och 1648. Målet om unge Liljehööks dråp 1648. Boecleri och Ravii inkallande. Kristinas slöseri och öfverskridande af staten. Hennes frikostiga understöd af lärde och studier. Räntmästar Chruzelii slarf. Balansen vid hans död 1653 och sakens följande behandling. Axel Oxenstjernas visitation 1653. Klagomål öfver e. o. professorsutnämningar. Kristinas sista besök i Upsala och tronafsägelse 1654. Axel Oxenstjernas död och Magnus Gabriel De la Gardies val till kansler samma år. Universitetets första beröring med Karl X Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boedenis och studenterim. 329
auditoriet1). Deras ovilja gaf sig äfven luft genom att ett par
gånger inkasta stenar genom fönsterna i hans bostad, ja, om man tinge
tro Boecleri egen uppgift, skulle en gång en kula blifvit inskjuten,
men då inga spår deraf förefunnos och alla andra bevis saknades,
tyckes den hafva existerat blott i hans fantasi. Hans misstankar
riktades isynnerhet mot den adertonårige Göran Gyllenstjerna, som
var känd för ett våldsamt uppförande’-), och mot dennes betjenter,
ty en af dessa skulle, då han kallades till rektorsförhör, hafva druckit
tre glas bränvin3) och derpå sagt: »nu skall jag svära raskt hos
rektor; och om detta icke är bevis, vet jag ej hvad bevis är», skref
Boeclerus i sin inlaga. Gyllenstjerna blef honom dock ej svaret
skyldig; han förklarade nästa konsistoriedag, att Boeclerus borde
personligen infinna sig, ban vore ej för hvit att stå till rätta. Denne åter
hade inlemnat en ännu skarpare skrifvelse, hvari ban rent ut
beskyllde Gyllenstjerna tor dådet och sade sig skola vädja till
drottningen, såsom den enda som förmådde skydda honom mot den
vildsinte ynglingen.
Och detta tyckes ban redan dessförinnan hafva gjort, ty <1. 15
Mars afiät Kristina ett särdeles skarpt bref till konsistorium, hvari
hon sade sig hafva förnummit den galenskap och oväsende, som
ungdomen begynt, i det de icke allenast nattetid kastat stenar in i
Boecleri rum, der hans små barn lågo, utan ock fördristat sig skjuta
det ena lodet efter det andra genom hans fönster. Hon uttalar sitt
starka misshag öfver att gerningsuiäuneu ännu ej blifvit upptäckta,
hvilket ej bort vara svårt, om saken tagits fore med ifver och allvar.
Detta skulle genast ske och den brottslige androm till varnagel
straffas; i annat fall skulle de derför ansvara4). A id brefvets uppläsande
i konsistorium d. 19 Mars harmades de andra öfver detta Boecleri
steg, så mycket mer, som ban ej kunde styrka sina uppgifter, och
en undersökning i hans hus tycktes utvisa, att aldrig någon kula der
inskjutits. Slutet blef, att dä ingenting kunde i saken uppdagas,
de måste skrifva till drottningen och framställa förloppet och
meddela, att Gyllenstjerna vägrat gå värjemålsed, så länge Boecleius ej
formbgen uppträdde som anklagare och gåfve honom del af sina
inlagor ä). Och härmed afstannade bela saken.
’) Arckenholt/., Meinoires eoneern. Christine I s. 295. Att han fatt stryk,
tycks framgå af hans egna bref (Acta lit. Svcciæ 1722, s. 328, 329).
s) Några månader förut hade han fått plikta, emedan han slagit en annan
adelsman Per Bonde (konsist, protokoll).
3) Spiritu vini quem vocant repleta, heter det.
’) Original i Kons. arkiv.
s) För denna tvist se konsist, protokoll d. 2 Fehr., d. G, 13, 19 och 20 Mars 1650.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
