Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359 Konsistorium.
och de sågo gerna, att de kunde komma ifrån. A andra sidan trädde
de menliga följderna häraf snart i dagen, och klagomål öfver
förhållandet och öfverläggningar om dess afhjelpande upprepades allt oftare.
Det enkla hotemedel, som låg så nära till hands, att pålägga böter,
undgick dem ej, men det stötte de flesta som ett tecken till ofrihet.
»Att komma in puncto tillstädes synes mycket servile vara», yttrade
en professor, och en annan menade om böterna, att »hvarken hafva
våra fäder burit ett dylikt ole och ej heller kunna vi, deras söner,
bära det» ’). Jag har berättat, huru flen kraftfulle Terserus under sitt
rektorat dock genomdref ett beslut i denna riktning, men huru ock,
när det kom till verkställigheten, flertalet gjorde nya svårigheter och
huru Oxenstjerna måste förmana dem till inbördes öfverseende.
Det mindre konsistoriet af 10 på lifstid valda medlemmar, hvilket
skulle stå vid rektors sida för handläggande af de löpande
göro-målen och derför sammanträda oftare än det större, kom ej till stånd
af det enkla skäl, att det var tilltaget i för stor skala och skulle
pålagt de professorer, som suto i begge konsistorierna, alltför stora
bördor. Praxis blef, att blott det stora konsistoriet sammankallades,
och att de mindre vigtiga disciplinära målen afgjordes af rektor i
närvaro af två tillkallade professorer och notarien, samt vanligen
hemma i rektors hus. Skytte erinrade flere gånger om lagens bud,
men förgäfves. Det var dock ej utan en viss känsla af det
betänkliga i saken, som man så handlade. 1(542 d. 20 April yttrade rektor:
»domini collegæ hvad skola vi svara till [om] oss blifver objicierat,
att vi intet hålla constitutiones. Antingen måtte vi observera detta
eller finnas vi bråttslige, härtill dags hafve vi intet hållit detta».
Frän 1651 började man välja särskilda medlemmar för detsamma;
men man tog sig för att härvid tillämpa förslaget till nya
konstitutioner genom att välja dem halfårsvis och inskränka antalet till fyra.
Särskilda protokoll föras ännu icke för det mindre konsistoriet; de
ingå i de allmänna protokollen.
Sin sessionssal hade konsistoriet i den s. k. gamla akademin
söder om domkyrkan intill d. 22 Januari 1(540, då det för första
gängen sammanträdde på Gustavianum. Dock förekommer äfven efteråt,
att konsistoriet någon gång samlas »i gamla konsistorio» eller »in
veteri auditorio». Ej ovanligt var både förut och efteråt, att man
sammanträdde i kyrkan, men oftast hafva då ärendena varit få och
mindre vigtiga, och rektor har vanligen begagnat något tillfälle, då
professorerna ändå måst samlas der, såsom till gudstjenst om
söndagarne, vid rektorsinstallationer eller andra högtidligheter. Någon
’) Konsist, protokoll il. 19 Nov. 1651.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
