Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
Boktryckeri t.
ningen, att alla dylika skulle aflemnas. När Verelius blifvit
ränt-mästare anmälde ban, att inga originaldokumenter angående
universitetet funnos i ränterit. Det ser ut som ärkebiskopen baft dem bos
sig, ty om ett skrin med universitetets bref och dokumentet, som d. 21
Febr. 1655 upphemtades från ærarium, säges det, att man dagen
lorut hemtat det från reverendi archiepiscopi hus.
Boktryckerit, som 1638 måst flytta ut ur gamla domprosthuset,
när detta blef Paulini egendom, inrymdes först i gamla
kommunitets-huset ocli flyttades sedan, troligen efter 1654, till en mindre
byggnad inne på Gustaviani gård’). Den förste boktryckaren Eskil
Mattsson var i typografiskt hänseende icke väl försedd redan vid
första uppsättningen 1613, och lyckades ej heller sedan synnerligt
förbättra sitt tryckeri 2). Missnöjet häröfver blef allt starkare. Och
förmyndarregeringen tillät slutligen d. 10 April 1644, att man skulle
utifrån få in förskrifva en boktryckare, hvilken för allt sitt tillbehör och
sina lösören skulle slippa erlägga tull. I sex är till höll man dock
ut med gamle Eskil, men 1650 var tålamodet slut. Han måste lemna
ifrån sig tryckerit, ehuru han klagade, att ban två gånger på egen
bekostnad renoverat det. Man antog i stället Holländaren Johannes
Pauli, som Jansonius redan 1647 sändt till Stockholm. Af regeringen
utverkade man löfte om 200 riksdaler till inköp af nya pressar och
bokstäfver i tryckerit samt 50 tunnor spannmål åt boktryckaren,
såsom han haft i Gustaf Adolfs tid3). Den 2 Februari 1651
uppgjordes ett kontrakt mellan Johannes Pauli och universitetet4).
Universitetet skulle bestå 490 riksdaler till inköp af press och typer,
hvaremot han skulle återställa tryckerit i oskadadt skick vid sitt
afsked. Priset per ark för tryckning skulle efter stilens beskaflenhet
vexla mellan 1’/, och 2 riksdaler; alla programmer af rektor borde
deremot tryckas gratis. Det gick ej fort att tå nya stilar, ty
ränt-kammarn stod nu nästan alltid tom. Terserus, som för sitt. stora
bibelverk var synnerligt ifrig att få alla dessa saker i ordning,
försköt efterhand 717 riksdaler, för att från Holland inköpa nytt tryc-
’) Johnnnes Pauli fick redan d. 5 Febr. 1651 löfte derom, men ännu d. 17
Juli 1654 var trycket qvar på kommunitetet (konsist, protokoll).
*) 1637 skref Hugo Grotius till Scbmalkius: Video, qui Upsaliæ sunt. typos
Grascos esse parum elegantes, ehartam nov. optimam. Hebraici typi an sint et
quales, nescio. Sunt liæc ctiam intev res majoren digna, de quibus cogitct omnia
regni complectens magni cancellarii animus. (Alnaiuler, Hist. artis typographicæ
s. 95).
3) Den 18 Maj 1650 (original i kons. arkiv). Jag hyser dock tvekan om
detta löfte hölls, liksom äfven om ett ännu rundligare d. 19 Febr. 1651 (kons.
protokoll), då Kristina lofvade 3000 riksdaler till trycket.
4) Fins bland konsistorii protokoll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
