Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Jurisdiktionen. Förarbeten till nya konstitutioner. Kansleriat och prokansleriat. Det större och mindre konsistoriet. Fakultetsinrättningen. Rektorsembetet. Rectoratus illustris. Professurernas antal och vexlingar af deras innehafvare. Adjunktsinstitutionen. Öfrige tjensteman. Universitetets byggnader. Biblioteket, boktryckerit och bokhandlare. — Öfversigt, af den ekonomiska ställningen efter 1626. Professorernas löner och öfriga förmåner. Egendom och donationer. — Studentantalet. De adliga studenterna. Nationsföreningarnes uppkomst. Depositionen. Råheten och våldsamheten i seder. — Föreläsningarne. Disputationer och examina. Promotioner. De enskilda studierna. De särskilda läroämnena. Framstående lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ràlieten och våldsamheten i seder.
387
var ett. kännbart straff, mon af medlidande förvandlades detta oftast
i böter ock fängelsestraff. < >ch det senare betraktades mera som ett
lustigt äfventyr, då det saknade allt, som annars gör detta straff
tryckande. Derinne dracks, spelades ocli skriades, man sönderhögg
bjelkarne ocli nedref skorstenen. Blef tiden allt för lång, så bröt
man sig ut ur den illa förvarade prubbau. Kursor måste en gång
sjelf vandra der in på fem dagar, emedan ban icke gjort slut på
dylikt lefverne. Och inför konsistorium sjelft visade studenterna
stundom en obegriplig trotsighet och oförskämdhet. En gång svor en
student, att lian icke skulle gå in i prubban, förr än ban finge någon
med sig till sällskap; en annan förhöll sig otillbörligen mot rätten
»med knäppande och elaka åthäfvor».
På borgerskapet såg studenten ned med en viss öfverlägsenhet.
Det var ett älsklingsnöje att öfverhopa borgarne med allehanda öknamn,
såsom »bälghundar, skinnare, skafvare och skinnbrackor». Desse å
siii sida kallade studenterna för bernhuter’). Begge partierna lefde
i ett ständigt krigstillstånd. Jag har berättat, huru borgerskapet
gaf sin ovilja luft genom att vägra studenterna åtskilliga bänkplatser
i Domkyrkan och genom att förfölja dem, som sysslade med
handtverk och derigenom gjorde ingrepp i den borgerliga näringen.
Obetydligt var dock det obehag, som borgerskapet i allmänhet
utstod af studenterna, jämförd t med det förtryck, som de äldre
studenterna utöfvade mot de yngre. Denna så kallade penalism var
ock ett lån från de utländska universiteten, men som med lätthet
akklimatiserades på svensk botten. Den första bekanskap novitien
gjorde med denna tyranniska tradition träffade egentligen hans kassa.
Sedan ban nemligen blifvit af depositor vederbörligen misshandlad,
fick ban ställa till ett stort kalas för sina landsmän, det s. k.
Cornut-ölet, der tobak och öl måste spenderas öfver lag. Vi hafva sett,
huru konsistorium förgäfves sökte stäfja missbruket. Oxenstjerna
befallde 1037, att såväl dessa gästabud, som »alla vexationes med
penale-namnet, kofötter och sådant» skulle aldeles förbjudas. Men både det
ena och det andra fortfor likafullt att blomstra. Ärkebiskop
Paulinus har lifligt, nog skildrat, hvad en penal fick utstå. Det hjelpte
föga, att af de olycklige den ene var prokanslerns son, den andre
hans slägtinge. Man ropade penal eller kofot efter dem i kyrkan,
på badhuset och annorstädes. När den ene af deu, en Ericus Erici,
kom in till en annan student, befalldes ban att dricka, och då ban
14 Nov. 1G2G). — Välment och försigtigt var, att konsistorium lf.30 (d. 1 Sept.)
beslöt, att relegationerna icke skulle utan synnerlig orsak tryckas, för att ieke, om
de felande blifva märklige män med tiden, sådant må ligga dem under ögonen.
’) Förvridning af Bärenhäuter, lathunil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
