Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
de dubbla staterna är, att man icke finner något spår af, att regeringen
gjort någon slags beräkning af inkomsterna, och dock borde
fastställandet af en utgiftsstat tydligen hvila på en föregående dylik
kalkyl. Och man har svårt att förstå, huru regeringen föreställt sig,
att en stat af högre belopp än Kristinas skulle kunna utgå, dä den
säkerligen visste med sig, att det belopp af 3,000 daler å Upsala
lilla tull, hvarmed drottningen räknat som inkomst, aldrig skulle
komma universitetet till godo.
Efter denna hastiga öfversikt af det organisationsarbete, som
fyllde första halfåret af De la Gardies kansleriat, torde det vara på
sin plats att anställa en jämförelse mellan de nya konstitutionerna
och de äldre af 1626, för att taga kännedom om reformens
innebörd. Hvad som genast faller i ögat är, att de nya som lagtext
stå öfver sin föregångare, något som var att vänta, då erfarna
jurister tagit del i arbetet; lagbuden äro klarare, och den forna
faderligt moraliserande infattningen i det mesta bortarbetad. Men
huru riktig denna uppfattning än var. att en lag icke skall
moralisera eller räsonera öfver sina lagbud, känner man ändock en
ofrivillig afsaknad öfver att ej möta de visserligen stundom naiva, men
oftast kärnfulla och alltid originella uttryck, i hvilka den forne
lagstiftaren klädde sina tankar och därmed förhöjde intrycket af sina
bud. Någon ersättning härför ligger ej i formuläret till det långa
tal, som rektor skall hålla vid sin installation eller i de många
eds-formulär, som nu föreskrifvas för alla, ända ned till en så
obetydlig person, som sekreterarens amanuens.
Till innehållet hafva de ingalunda totalt omarbetat de gamla,
man har här, som lyckligtvis nästan alltid skett i svensk
lagstiftning, byggt på den lagda grunden och med varsam hand rört vid
de äldre lagbuden. Med få undantag består förändringen däri, att
man borttagit eller tillagt, hvad som erfarenheten visat vara i förra
fallet olämpligt, i det senare behöfligt, samt förtydligat eller
omredigerat vissa punkter. I sina hufvuddrag förblef organisationen
oförändrad, utom i en och denna synnerligen viktig punkt, nämligen
att det större konsistoriet nästan uteslutande gjordes till
ärender-nas verkstad, under det de äldre tydligen velat förlägga
förvaltningens tyngdpunkt till det mindre och göra. det större till hvad vi
nu kalla en plenarförsamling för sådana större frågor, som rörde
hela universitetets väl och ve.
Vid de inledande allmänna bestämmelserna fäster man sig
genast vid, att förbudet att lära något som strider mot den
augsbur-giska bekännelsen blifvit ytterligare skärpt genom tillägget den of öv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
