- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
17

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

men ocli handlägga de smärre ekonomiska frågor, som räntmästaren
och inspectores ærarii där androgo, i hvilket fall dessa där togo
säte. 1 verkligheten koui det mindre konsistoriet egentligen blott
att blifva en förberedande instans till det större, ehliru
konstitutionerna icke uttalat sig i den riktningen. Det större konsistoriet,
bestående som hittills af alla ordinarie professorer (bibliotekaries och
räntmästares rätt att deltaga i sina ärenders behandling var väl tyst
förutsatt) skulle nu sammanträda ordinarie en gång i månaden, och
dess funktioner, som omfattade det som ej reserverats för det mindre,
angåfvos med större vidlyftighet än hittills. En af de viktigaste
af dessa funktioner var uppsättande af förslag vid inträffande af
professorsledighet, efter att dock först vederbörande fakultet
afgifvit yttrande. Denna rättighet tyckes i 162G års konstitutioner icke
hafva innefattat mer än skyldigheten att uppsätta blott en och denne
enhälligt utvald person på förslag. Nu säges uttryckligen, att flera
kunna uppsättas, äfvensom att de föreslagne skola speciminera för
ämbetet, hvilket senare dock nästan aldrig iakttogs. Men lika oklart
förblef, om ej K. Maj:t förbehållit sig rätten att nämna utom
förslaget; jag får i det följande visa, att detta skett stundom, och att än
oftare K. Maj:t ej ens brytt sig om att afvakta konsistoriets förslag.

För att göra ett slut på det själfsvåld, som börjat inrita sig i
konsistoriet, åsattes nu böter icke blott för uteblilVande, utan äfven
för sentkommande och bortgående i otid från sammanträdena.
Otvifvelaktigt spårar man i dessa bestämmelser Terseri inflytande; det
skulle dock allt framgent visa sig, att öfverträdelsen] a fortforo, men
straffen uteblefvo. En egendomlighet i proceduren är att voteringen
skall begynna uppifrån, icke som bruket nu är och äfven 1626 varit
stadgadt, nedifrån. Den gamla bestämmelsen, att rektor skulle
pro-ponera ärendet på latin och att studenterna skulle i processer
inför konsistoriet begagna sig af samma språk, har försvunnit, den
befanns väl ej fullt tidsenlig.1 Rektor är fortfarande som hittills
ordförande i konsistorierna och erhåller det votum han hittills i
allmänhet saknat, men hans utslagsröst vid paria vota öfverflyttas på
prokanslern. Och hans makt ökas genom rättigheten att, efter
föregående varning, från voteringen utesluta den, som förnöter tiden
med öfverflödigt ordande, en vanlig svaghet både i akademiska
konsistorier och andra delibererande församlingar. Protokollet skall
föras af akademisekreteraren (hvilken titel den förre notarien nu
erhöll), och det ålägges denne att vid början af hvarje sammanträde

1 Mun kan satta i fråga, om stadgandet någonsin èfterlefvats;
protokollen åtminstone äro allt. från början förda på svenska.

üpa. Univ. lf ini. II, 1. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free