- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
24

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

men äfven denna benådningsrätfc blef nu borttagen. I samma
riktning gick det nu införda förbudet mot att taga graden vid något
universitet af icke ortodox bekännelse, likasom för student att resa
till utländska universitet, iunan ban först aflagt prof på tillräcklig
teologisk underbyggnad och därpå fått betyg af rektor och dekanus.

Professorernas forna åliggande att öfverhufvud icke försumma
att disputera reglerades nu nogare genom föreskriften, att det skulle
ske minst en gång om året, men det förbjöds dem ock nu att välja
ämne utom sin fakultets gränser. Och ej nöjda härmed hade
teologerna ytterligare fått in ett särskildt påbud, att det skulle vara
icke-teologer förbjudet att i sina disputationer inblanda teologiska
teser eller till dem foga korollarier af sådan art, att de endast i
den uppenbarade religionens ljus finge sin förklaring.1 Häri låg
ett tvång som lätt kunde missbrukas och alltför ofta äfven blef det.
Obetydligt var i jämförelse härmed det blott skenbara tvång, som
hvilade på teologerna genom bibehållande af förbudet för dem i
1626 års konstitutionel- att i sina föreläsningar och skrifter inmänga
den skolastiska visdom, ur hvilken det papistiska mörkret en gång
uppväxt.

För den ekonomiska förvaltningen blefvo föreskrifterna mera
detaljerade än förr, en naturlig följd af den bittra erfarenhet man
nyss haft af framlidne räntmästar Bo Chruzelii förskingringar.
Ränt-mästaren skall nu aflägga en stark ed, i hvilken ban förbinder sig
att icke till egen räntevinst placera eller på spekulationer använda
universitetets medel. För honom och de vid hans sida stående
inspectores ærarii gifvas nya bestämmelser, särskildt förbjudes dem
att använda några öfverskotter eller göra nybyggnader utan
samtycke af konsistorium och kansler. Men så litet förstod man ännu
trots det skedda vikten af’ kontinuitet och erfarenhet i dessa
iiren-ders behandling, att man utbytte den gamla bestämmelsen, att
inspectores ærarii skulle väljas för sex år eller längre, mot en ny,
att de skulle omväljas hvart år. Motivet var, att döma af
paragrafens formulering, att alla ville i sin tur komma åt det goda
arvodet; kanske man ock haft någon erfarenhet af, att de inspectores
som suttit alltför länge blifvit räntmästarens lydiga redskap. Om
så varit föll man blott från Scylla i Charybdis. Och ehuru man
strukit det gamla kompetensvillkoret för räntmästaren, att han skulle
vara en vir litteratus, hängde man ännu sä fast vid den gamla
traditionen, att lärdom hjälpte för allt vid ett universitet, att man

’ Lagens uttryck iir något dunkelt: »corollaria quæ non aliunde qnam
ex lumine gratiie sen peculiari revelatione nota sunt.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free