Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Vid kanslerns besök i Januari 1661 blef principfrågan afgjord.1
Som dock meningarna voro delade, skulle skälen för och emot
uppsättas och inlämnas till kanslern, hvilket ock skedde i Sept. 1661.4
Skälen för äro tydligen dikterade af Rudbeck (i dem talas stundom
i första person). Hufvudargumenten voro, att en
stipendieinnehaf-vare kunde ligga borta långa tider från universitetet, och detta
gällde särskildt om informatorer för förnäma barn, som dock aldrig
borde hafva stipendium, att fattiga studenter måste resa bort under
julferierna för att kunna subsistera och därigenom lätteligen lära
att vagabondera, att penningstipendierna användes till onödiga
utgifter m. in.; vid kommunitetets diskar skulle som i forna tider drifvas
lustiga materier ur Plutarchi eonvivales quæstiones ocli Macrobii libri
saturnalium, och "pudor subrusticus genom sådan liberal
conversa-tion småningom afhjälpas". Det hette till sist, att mesta parten af
professorerna godkänt förslaget och att alla fattige i landet fröjdat
sig vid underrättelsen. — Men motsidans män hade ock tungt vägande
skäl att anföra. De erinrade först, att spismästaren ensam kostade
50U daler och att uppsättning med underhåll drog penningar, vidare
att de många, som för information ersattes blott med fri kost i
Upsala, icke voro betjänta af kommunitetet, men viil kunde behöfva
stipendium till kläder och andra utgifter; detsamma gällde naturligen
om alla studenter, som blott medförde mat från sina fattiga
föräldrar, och om alla i Upsala hemmafödde, som blott hade rum och
mat hos föräldrarna. Det vore omöjligt att förhindra spismästarens
försumlighet eller underslef. Och för de professorer, som till ett
antal af två årligen skulle vaka öfver kommunitetet, blefve det en
ny ofta återkommande börda, enär de gamla, sjukliga eller opraktiska
icke kunde betungas med uppdraget; härtill komme tvister med
spismästaren och däraf förorsakadt gräl i konsistoriet. Studenterna
skulle ock snart, både af fåfänga och för matens beskaffenhet, draga
sig därifrån, och man finge då endast kvar novitier och öfverliggare.
Författaren, som jag misstänker vara den med forna tiders ledsamma
erfarenheter väl förtrogne och kloke Stigzelius,3 fick oclc rätt i de
flesta af sina farhågor.
Men Rudbeck full af ifver satte genast, efter det luin i Dec.
1 Kons. prot. 16 och 17 Jan. 1661. Det bör anmärkas, att ehuru kanslern’
och Rudbeck ansågo, att bestämdt beslut då fattats, framgår ej detta af
protokollets oklara uttryck, att kanslern bad konsistoriet taga frågan »i
Konsideration och därtill anställning ocli förslag göra».
’ Dessa oundertecknade Argumenta pro et contra instaurandain mensam
communem, daterade Sept. 1661 äro bilagda universitetets skrifvelse till
kanslern 29 Sept. 1670.
3 Jfr hans uttalanden i konsistoriet d. 7 Aug. 1661.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
