- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
126

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

126

Måttet rågades dock af den uppenbara fara för de ordinarie
aflö-liingarna, som låg däri, att de två andra staterna hade särskilda
inkomster sig tillslagna, ty det innebar, att när brist uppstod i
ordinarie statens inkomster, skulle man icke äga fylla den med andra
förefintliga medel, ocb dock var de ordinarie löntagarnas rätt
garanterad genom den af K’. Maj:t fastställda staten, under det extra och
exercitiestaterna voro en tämligen godtycklig uppfinning. Också när
detta förslag föredrogs d. 3 Aug. 1070 i konsistoriet, beslöt man
skrifva ocb hemställa hos kanslern, att ha i måtte nådigst tillåta
dem att grundligen öfverlägga om det viktiga ärendet och om det
visade sig möjligt framlägga ett nyttigare förslag.1 Kanslerns svar
af d. 12 Augusti kan icke hafva klingat väl i konsistoriets öra, ty
ban lät förstå, att om några större svårigheter med staten läte sig
förnimma, vore det säkrast att hänskjuta bela frågan till
kammarkollegiet, som nog skulle veta att finna råd. Något kränkande låg
ock i hans erinran, att de skulle vara lika betänkta på studenternas
stipendier, som på sina egna löner. Och i afseende på
koiumuni-tetet tillade han hotfullt, att visserligen torde K. Maj:t gifva sitt
samtycke till dess upphäfvande, om de enständigt stode fast vid sin
åsikt, men att hela ansvaret komme i så fall att hvila på deras
skuldror.

Konsistoriet, som tog sig en rundlig tid för öfvervägande af
den kinkiga frågan oiu staten, ansåg emellertid en ny utredning
om kommunitetet alldeles öfverflödig2 och åtnöjde sig att d. 29 Sept.
insända en kort skrifvelse i saken med hänvisning till de gamla
bifogade skälen, som 1661 anfördes mot och för saken. Detta var
nog ej riktigt korrekt och gaf kanslern en osökt anledning att d.
21 Oktober spetsigt erinra oiu, att han önskat veta, icke livad
konsistoriet tänkt för nio år tillbaka, utan hvilken dess åsikt nu
var och att för denna få klara skäl. Han sade sig hafva så mycket
större orsak till tvekan, som han mottagit och härmed till
konsistorium öfversände en supplik från kommunitisterna,3 hvari dessa
tiggde om inrättningens vidmakthållande, och man borde väl mera

1 Kons. prot. 3 Aug. 1 (>70. Det bref till kanslern af d. 4, till hvilket
där hänvisas, synes vara förkommet, det måtte varit skarpt nog, efter det
icke intogs i konsistoriets brefbok.

5 Konsistoriet hade först ansett alldeles onödigt att taga någon
befattning alls med kommunitetsfrågan, emedan det. ansåg, att beslut om dess
upphäfvande fattats vid kanslerns besök. Hector illustris, den unge Axel
Oxenstjerna, bekämpade dock på det kraftigaste en sådan uppfattning,
man måste, menade han, inhämta kanslerns definitiva beslut.

" Den var dock utan namnunderskrifter och således ett dåligt
bevisdokument.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free