Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
I detta liisa vi dessa rörande ord: "Nu må väl Swearike sörja
ok gråta, när dätt betänker, att Gud den högstas svåra hand hafwer
intet återvändt på några år att straffa våra synder, särdeles högfärd
och orät, som icke allenast först en så godh och from drotningh
borttagit, sedan landet medli en ohörligh quartan plogat, widare me<lh
en dyr tidh och hunger som inthet i min lifstidh warit, ok nu på
sistone en sådan aldra elskeligiste, gudfruchtigh ok i altingh
wäl-menande konung från oss tagit. O sorg öfver sorg! Gudh gifve,
att wij ändå detta betänka kunde ok medh wåra böner och lefverne
förmå Gudh den högste för Jesu Christi skul ok hans blodröda såår
afvvända widare sträf ok bewara den gnistan han lemnat war nådige
salighe konungh".
Det kan ur kulturhistorisk synpunkt vara intressant att erfara,
hvad som vid universitetet åtgjordes med anledning af den kungssorg,
som efter tidens sed strängt iakttogs öfver bela landet. Konungen
hade aflidit d. 5 April 1697. Redan d. 9 ingick konsistoriet till
kanslern med en förfrågan, om man icke skulle i skrifvelse till den
nye konungen uttala sitt underdåniga beklagande af den förlust som
ban och riket lidit, vidare om icke universitetets arbeten borde för
en tid alldeles nedläggas och i stället orationer hällas till den
aflidnes minne, samt slutligen hvilken sorgdräkt lärarne och deras
hustrur skulle anlägga. Kanslerns svar d. 16 i samma månad blef,
att en skrifvelse till konungen vore i lians tanke icke tillrådlig, därest
det ej visade sig, att så skett tillförene, att intet skäl förelåge för
att inställa föreläsningarna ocli så liksom sätta dem i kvarstad,
tvärtom borde man som förut med trägen flit och ospard möda
fortsätta sitt arbete till det allmännas tjänst och ungdomens
förkofran; hvad sorgdräkten anginge föreskref ett redan utgånget
kungligt bref af d. 6 April, att adeln med vederlikar samt prästeståndet
med dess anhöriga skulle kläda sig "i boj med öfverdragna hattar
och värjor". Däremot kom universitetet icke att denna gång, så som
skedde vid Karl X:s frånfälle, blifva representeradt vid den kungliga
begrafningen. Universitetet hade visserligen d. 5 Nov. förfrågat sig,
om icke liksom 1660 professorerna*och 200 studenter borde infinna
sig,1 men K. Maj:t, soin väl riktigt bedömde tyngden af dylika
utgifter, särskildt för fattiga studenter, lät d. 13 Nov. svara, att
universitetet skulle härifrån förskonas.
1 D. 19 Okt. 1660 hade förmyndarregeringen ålagt professorerna och
200 studenter att »med tillbörliga sorgekläder försedda» infinna sig till
Karl N:s begrafning d. 28 Oktober.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
