- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Andra delen. 1655-1718. Förra afdelningen. Universitetets öden /
412

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

412

sig föga från det för de två föregående åren; dock tillkommer nu
äfven den särskilda s. k. krigshjälpen, hvilken för akademipersonerna
steg till 175 daler. Men 1714 voro sötebrödsdagarna slut. Och
som detta års kontribution utgick dubbel, steg den för akudeniistaten
ända upp till 4.499 daler, och dessutom erlades krigsbjälp å 363
samt nöd- och krigsgärd å 181 daler, således sammanlagdt 5,043
daler. Hvad detta betydde kan man förstå, om man erinrar sig,
att bela löneutgiftsstaten (stipendierna inberäknade) steg till 23,304
daler. Äfven om man från kontributionssumman afdrager det
relativt obetydliga beloppet för skatt af ägande jord och kapitaler,
torde dock med säkerhet proportionen mellan kontribution och
lönestat blifva minst som 1 till 5, hvilket vill säga, att man erlade 20 %
af inkomsten i kontribution. Och skulle vid jämförelsen
stipendiebeloppet, 6,000 daler, fråndragas staten, hvilket vore billigt då, som
jag straxt får visa, studenterna 1712 befriats från kontribution,
blifver proportionen än ofördelaktigare och skatten på löntagare än
tyngre. Aret 1715 blef visserligen något lättare, i det att då blott
enkel kontribution uttogs, hvilken för löutagarne vid universitetet
steg till 2,834 daler. Men efter konungens hemkomst stegrades
bördorna ånyo, som vi framdeles få se.

Äfven studenterna hafva tidtals varit underkastade kontributionen.
Från den första dylika af 1699, som pålades dem, hvilka hade
akademiska konditioner, befriades de visserligen något senare genom K.
Maj:ts bref af 25 Febr. 1700. Svedberg lärer vid utverkandet af
denna befrielse inlagt stor förtjänst, genom att resa ned till konungen
på Kungsör och föra ungdomens talan.1 Den kungliga benådningen
firades med ett offentligt tal på Gustavianum af fil kandidat Johan
Norström, och till högtidligheten inbjöd rektor (Erik Aurivillius)
med ett program, som i följande svulstiga ord tolkade intrycket at
denna kungliga nåd: "Magnifica prorsus regia clementia studiosos
Upsalenses järn dolore torpentes, luctu squalidos, quosdam etiain
egestatis suæ jam consideratione ferme desperabundos mirifice erexit."
Men glädjen räckte ej länge, ty efter krigets utbrott vägrade
konungen att förlänga eftergiften, ocli hans bref af 16 Okt. 1700 ålade

detta år. II. Forssell i E. Benzelius cl. y. s. 158 noten säger något
obestämdt: "Först 171.1 synes . . . intet afdrag hafva beviljats för brandskadan,’
men om sä varit fallet, borde kontributionen ha stegrats betydligt i
jämförelse mod 1711 och 1712. — Bet kan tilläggas här, att rådet d. 2.r> Nov.
1712 med anledning af att för nästa ar skatten skulle utgå efter ny
princip, förmögenheten, föreskref, att skatt skulle utgöras för såväl
universitetetets som enskildes bibliotek.

1 H. Tottie: Jesper Svedberg I, s. 2U7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/2f/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free